Gängkriminaliteten och rekryteringen till gängen är ett stort och komplext problem, som inte kommer att kunna lösas på något snabbt och enkelt vis. Det har såväl juridiska som politiska dimensioner. Det handlar om utanförskap och arbetslöshet, men också om motsättningen mellan barns rättigheter och ett påföljdssystem som inte räcker till.
– Förr tänkte man sig att unga brottslingar egentligen var hyggliga själar som knyckte äpplen eller så. Men utvecklingen visar att det kan handla om mycket allvarlig kriminalitet utförd även av unga, säger Sven-Erik Alhem. Gängen drar till sig ungdomar och lockar med höjd status och ett förhärligande av det kriminella livet. De kan så småningom utrustas med skjutvapen och då blir det oerhört farligt.
Enligt Sven-Erik Alhem finns det ingen grupp som är så viktig att återföra till den rätta vägen som unga människor.
– De äldre är det ingen idé med. Någon enstaka ändrar livsstil på grund av kärlek eller religion, men normalt sett är de fast. Det är de unga man kan nå.
När vi talar om gängmedlemmar så talar vi i praktiken om män och unga killar. Inte tjejer, eller hur?
– Det finns exempel på tjejer som rånat, men gängkriminaliteten är mycket mansdominerad, ja.
Ett stort problem när det handlar om unga under 18 år som begår brott är att de uppfattar att de alltid klarar sig undan. En klassisk replik som Sven-Erik Alhem hört under sina nära 40 år i rättsväsendet är: ”Det blev inget”.
– Det börjar ofta med åtalsunderlåtelse (se fotnot) för dem under 15 år. ”Det hände inget.” Det kan det bli samtal hos socialtjänsten. Det uppfattas också som att ”det blev inget” och alla sådana fall får en spridningseffekt som gör att de känner att de kan göra som de vill, säger Sven-Erik Alhem.
Har du något förslag på hur man kunde göra istället?
– Jag har en fundering om helgavskiljning. Det skulle innebära att den unge tas om hand över helgen. Att han inte får vara hemma eller ute på stan. Inte som ett ungdomsfängelse, men någon form av påföljd.
Ett boende menar du?
– Ja, absolut. Där han tas om hand av män och får någon form av insikt.
I nuläget sitter en 18-åring anhållen misstänkt för försökt till mord i samband med händelserna i Skäggetorp. Han är tidigare dömd för att ha hotat en polisassistent och fick då 40 timmars samhällstjänst.
– Det visar den fullständiga disharmonin. Ett sådant hot ska föranleda frihetsberövande, slår Sven-Erik Alhem fast.
16 personer satt anhållna efter dödsskjutningen. Alla släpptes.
– Det visar hur enormt svårt det är för polis och åklagare. Kanske är det många som tiger i utredningen och då är det ett jättebekymmer. Och risken är att det uppfattas som att ”det blev inget” och ”vi kan härja vidare”. Men vi vet ju inte vad slutresultatet blir. Uppenbarligen arbetar åklagare och polis mycket intensivt med detta.
Sven-Erik Alhem har gått från att vara motståndare till anonyma vittnesmål till att vilja acceptera dem i särskilda fall. (Corren 20/2 2014) Likaså är han starkt emot all form av markeringar av gängtillhörighet som kan användas för att skrämma vittnen.
– Det är ingen medborgerlig rättighet att sitta med som publik på förhandlingar. Där måste rättens ordförande vara stentuff och se till att gängmedlemmar lämnar.
Fotnot: Åtalsunderlåtelse innebär att en åklagare beslutar att inte väcka åtal mot en person, trots att han eller hon har begått ett brott. Det får inte finnas några tveksamheter om att den misstänkte är skyldig, varför åtalsunderlåtelse i princip kräver att brottet är erkänt.