Företagaren Johannes Löf sitter vid ett träd och filosoferar. Det gör även organisationsutvecklaren Petra Rudin och hållbarhetskonsulten Angéla Ekman-Nätt. Alla tre går distanskursen Ekopsykologi vid Gamleby folkhögskola.
Just den här helgen ses Johannes, Petra, Angéla och de andra kursdeltagarna i Gamleby. De ska få testa på allt möjligt. Allt från att gå en historievandring till att prata med träd.
Just nu befinner de sig uppe på ett berg i närheten av folkhögskolan med milsvid utsikt. Långt borta syns två havsörnar och trots nattens frost är det riktigt varmt.
Flöjttoner sprider sig bland träden. Det är kursledaren Henrik Hallgren som sitter och spelar blockflöjt på en mossklädd bergsknalle en bit bort.
– Ni ska få leka lite. Gå fram till ett träd. Vad skulle trädet vara för slags person? Och hur mår personen?
Angéla Ekman-Nätt som bor i Boda utanför Överum har hittat en illa åtgången björk. Den växer alldeles vid en berghäll och är inte särskilt stor för sin ålder.
Angéla har arbetat med hållbarhetsfrågor i mer än 20 år. Hon är en aning skeptisk till övningen.
– Delar av den här kursen ställer frågor och utmanar mina vanliga perspektiv på ett sätt som jag sällan tar mig tid till.
Men efteråt har hon ändrat inställning.
– Först tänkte jag "vad är det här för övning". Men sen satte jag mig ner och tittade på trädet och såg alla "jobbiga saker" som det måste ha varit med om. Och så jag började fundera på hur jag själv hade sett ut om jag hade varit ett träd, kanske hade jag sett ut just så där. Att skapa den här kontakten gav en varm känsla av sammanhang.
Västerviksbon Petra Rudin har valt en tall en bit bort. Hon jobbar som organisationsutvecklare till vardags.
– I mitt jobb sysslar jag bland annat med att få människor att vilja sätta sig in i någon annans perspektiv för att de ska kunna hitta sätt att samarbeta på. Med hjälp av övningarna på kursen har jag kunnat vidga perspektiven till att omfatta även omgivningen och naturen, säger Petra och fortsätter.
– Att få en relation med naturen och se växter och djur som en del av helheten, det har lärt mig att ta klokare beslut både i jobbet och privat.
Både Angéla och Petra upplever att det är givande att sätta sig in i hur djur och växter upplever världen.
– Det är fint att prova olika sätt att vara nyfiken på och att träna sig på att använda alla sina sinnen, inte bara synen. Jag har omvärderat väldigt mycket under den här kursen, säger Angéla.
Ekopsykologi är Gamleby folkhögskolas populäraste utbildning. I år beslutade folkhögskolan att stänga ansökan till kursen när 71 ansökningar kommit in. Kursen har nämligen bara 18 platser, vilket innebär 4 sökande per plats.
– Det är vår mest välsökta kurs, säger rektorn Pethra Bixo Larsson när vi hörs på telefon.
Ekologen Pella Thiel är en av tre kursledare.
– I dag lever vi med en självklarhet som om vi vore separerade från resten av världen. Vi har vattentoaletter och producerar vår mat med hjälp av konstgödsel. Ekonomin är linjär, kretsloppen är brutna och vi börjar se effekterna av det, eftersom vi faktiskt är beroende av naturen, säger hon.
Kursdeltagarna har vitt skilda bakgrunder. En är psykoterapeut, en annan jobbar på en statlig myndighet och några kommer från näringslivet. Det finns också de som jobbar med utbildning, rådgivning och hållbarhetsfrågor, bland annat.
– De kommer från olika delar av landet och arbetar sedan vidare med de här frågorna på varsitt håll i sina professioner. Många av kursdeltagarna har uttryckt att den här kursen hjälper dem att få ihop sina liv, säger Pella Thiel.
Varför behövs det en kurs i ekopsykologi?
– Fler och fler hör hur jorden ropar. Det blir så tydligt. Det är översvämningar. Det är bränder. Det är orkaner. Och för fler och fler blir allt som händer omöjligt att ignorera. Samtidigt har vi pratat om hållbarhet i 40, 50 år, men det blir ändå inte bättre. Och då måste vi söka något djupare och ekopsykologin är ett av svaren, säger Pella Thiel som menar att det behövs en inre förändring för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att leva.
– Vi behöver titta lite djupare på varför vi lever så ohållbart i dag. Den här utbildningen tittar djupare på de frågorna.
Angéla Ekman-Nätt håller med.
– Vi behöver fråga oss hur vi kan leva våra liv utan att ta mer plats än vad jorden klarar av. Det är inte möjligt att ställa om till ett hållbart samhälle om vi fortsätter att leva så som vi gör i dag.
Hon tror att vi behöver förändra vårt förhållningssätt till både varandra och till världen.
– Vi behöver fundera på hur andra varelser lever sina liv. Det kan vara en björk, det kan vara katten hemma. Det viktiga är att vi börjar fundera på vilka perspektiv och sanningar vi förhåller oss till när vi planerar hur vi lever våra liv.
Angéla tycker att vi ska börja fundera på hur Västervik ser ut när vi längtar. Att vi verkligen börjar fundera på hur vi vill leva våra liv i framtiden.
Johannes Löf som arbetar med naturturism säger att han tror att vi skulle må bra av att skala ner och leva ett enklare liv.
– Det finns urfolk som lever med sjugenerationersperspektiv medan vi lever i ett samhälle med kvartalsbokslut. Ständigt tillväxt är verkligen ingen naturlag. Jag har själv strävat och jagat hela livet. Men det höll inte att fortsätta så. Och nu är mitt syfte med livet och med att gå den här kursen att nyfiket utforska livet. Allt liv på jorden hänger verkligen ihop, säger han.