"Torkan har tagit lite hårt"

Det kan vara en mindre bra skörd som väntar lantbrukare i Motala och Vadstena-området. Det tror lantbrukare som vi har talat med.

Ivan och Albin Gunnarsson.

Ivan och Albin Gunnarsson.

Foto: Jonas Carlsson

Fornåsa2016-07-20 19:00

– Torkan har tagit lite hårt, det blir nog sämre skörd än normalt (i Motala/Vadstena). Men det är jätteviktigt att man vet att det är skillnader på jordarna i Östergötland. I Linköping är det lerigare jordar och bättre förutsättningar, säger Peter Borring, LRF:s ordförande i Östergötland.

Utanför Fornåsa är Albin Gunnarsson verksam i familjeföretaget och han är sjätte generation på gården. Vi får vara med Albin och hans lille tvåårige son Ivan när de kör skördetröska för att skörda det man tidigare sått. När vi är på plats skördar han gräsfröet ängssvingel. Den skörden blir nog sämre än den blev ifjol.

– Tyvärr blir det inte så bra. Det skulle ha regnat mer för två-tre veckor sedan. Det har regnat 67 millimeter sen jag sådde, säger Albin Gunnarsson som tror att skörden blir lite under det normala.

Vad hade du hoppats på i regn?

– Minst det dubbla, säger han.

Albin säger att det inte är någon katastrof för honom, han klarar sig ändå ekonomiskt. Man har att förhålla sig till att man verkar på en världsmarknad, beroende på hur priset för Albins produkter blir

– Blir det dåliga skördar på fler ställen kanske priset går upp, säger han.

När det gäller den ekonomiska biten, är det bra att tänka på att sprida risker. Albin och hans familj odlar därför flera olika grödor. En ut av dessa är raps, något som han också råkar vara expert på. Han är mer optimistisk när det gäller rapsskörden som kommer om några veckor. men det finns också en annan orsak till att man skördar flera slags grödor.

– Gör man allt på rätt sätt får man synergieffekter som gör att grödorna blir mindre känsliga för växtsjukdomar, förklarar han.

Att sprida risker är viktigt.

– Det har blivit mycket viktigt de senaste årtiondena att ha en strategi.

Ifjol var skörden generellt väldigt bra, men tyvärr så hjälpte inte det Albin så mycket.

– Den visade sig vara fantastiskt bra, men hela Europa fick en bra skörd, så priserna kraschade, säger han.

Men vad går då Albins grödor till? De har flera användningsområden. Rapsen blir genom andra aktörer till matolja och biodiesel och av fröna gör man en proteinrik frökaka som foder till djur. Ängssvingel går till att bli en del av en blandning av olika gräs. Dessa används som betesvallar som olika köttproducenter kan ha användning av.

En normalskörd för Albin är ett vanligt år 1000 kilogram per hektar för gräsfrö, 3500 kilogram per hektar för raps och 7500 kilogram per hektar för höstvete.

Albins företag har 450 hektar som de tröskar, varav 235 hektar som de odlar själva.

Albin har skogsverksamhet på vintern och så äger företaget ett vindkraftverk.

Förutom sitt jobb som lantbrukare är Albin Gunnarsson ansvarig för försök och utveckling på Sveriges frö- och oljeväxtodlare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!