Det regnar stora tunga droppar. Fem, sex vuxna män trängs på trappan framför det vita huset i Fivelstad. De röker och diskuterar. En av de är Nikolai. Han är 27 år och bor i Fivelstad med hela sin familj. De delar på ett rum – han, frun och de sex barnen varav tvillingarna Mitko och Stefka på tre månader är yngst.
– Här är bra, mycket bra, säger han på svenska.
Normalt
Hans namne, Nikolai, intar något av en ledarroll under intervjun. När tolken förklarar kommunens beslut blir han upprörd. Han förstår innebörden och de har fått besked om vad som hänt, men han kan ändå inte förstå varför Motala kommun bestämmer att de inte får bo i huset.
– Allt här är normalt, säger han upprepade gånger och slår ut med armarna.
Han pekar mot taket:
– Titta, titta. Allt är normalt, mycket bra.
Målat och städat
Sedan kommunen var på inspektion har mycket hänt i huset. Familjerna har jobbat hårt förklarar ledaren Nikolai. Han pekar på sin toffel och visar färgen som stänkt. De har målat om, precis överallt.
Och de har städat. Doften av rengöringsmedel ligger tung oavsett vilket rum man än kommer in i.
– Vi har städat. Nu är här rent och fint. Och vi har målat. Så nu vill vi bo kvar. Vi vill inte lämna det här för vi har ingen annanstans att bo. I så fall vet vi inte vad vi ska göra. Då måste vi bo på någon parkering någonstans. Men här, här är inga problem längre, säger Nikolai via tolken.
Thomas Gruber var på semester när plan- och miljönämnden tog sitt beslut att förbjuda boende i Fivelstad. Förbudet börjar gälla tio dagar efter att han blivit delgiven. Nyligen informerades tiggarna att deras hyresvärd riskerar böter på 300 000 kronor om förbudet om boende överträds.
– Vi kände oss ledsna när vi fick veta vad de hade bestämt. Vi visste inte vad vi skulle göra och många kände sig oroliga för var vi ska ta vägen med barnen, säger Nikolai.
50-60 personer
När vi senare går runt i huset och kommer in i Nikolai (den yngres) rum där han och familjen bor pekar Nikolai (den äldre) på spädbarnen och säger på knagglig svenska:
– Var ska de bo? Inte bra för bebisar att bo på en parkering.
I Fivelstad bor 50-60 personer. Enligt ledaren Nikolai bor alla inne i husets sex lägenheter. Ingen bor i bodar eller husvagnar. Ingen bor heller i källaren förklarar han.
En av faktorerna som påverkade kommunens beslut mest var möjligheten att kunna hålla en god hygien. Det var inte möjligt menade man när bara en av sex toaletter fungerade, när det var avloppsvatten på toalettgolvet och duschutrymmena mer eller mindre täckta av mögel. Något mögel syns inte i dag när allting är helt nymålat.
– De säger att här bara är en toalett, men vi har sex toaletter. Här är helt rent nu så vi vill att de kommer hit igen. Vi vill visa dem att vi kan bo kvar, säger Nikolai via tolken.
Vi har kommit upp på övervåningen där man visar upp ytterligare ett badrum och därefter ett kök. Kranen sätts igång med full kraft för att visa att här finns rinnande vatten. När jag frågar om de dricker det skakar de på huvudet.
– Nej, vi köper vatten. Vattnet här är till att koka kaffe, förklarar en ung man.
Ingen hyra
Hyran då? Nikolai skakar på huvudet. De betalar ingen hyra till Thomas Gruber. De betalar för el och vatten. Varje månad är det ungefär 5000-6000 kronor för hela huset.
– Thomas hjälper oss. Thomas hjälper alla. Han är snäll, förklarar flera i munnen på varandra.Några tankar på att åka tillbaka till Bulgarien när de inte får bo i Fivelstad hade de inte. Nikolai blir snarare upprörd på tolken när frågan kommer upp. De har bestämt sig för att stanna i Sverige deklarerar han tydligt.