Det var länge sen det hände nu, men Lars Eriksson har inte glömt och han blir arg varje gång han tänker på det. För tre år sen jobbade han som ordningsvakt på restaurang Rederiet i Norrköping. Han hade varit vakt i omkring fem år och trivdes med det.
Den här kvällen var det framförallt en gäst som var stökig.
- Han började tjafsa med ägaren om att han inte fått några pengar som han vunnit. Han var full och aggressiv och vi var två som tog tag i varsin arm för att slänga ut honom. Men han slet sig, tog stryptag på min kollega och skallade mig rakt över näsbenet, säger Lars Eriksson.
En tid efter incidenten slutade Lars Eriksson sitt jobb. Han tyckte att osäkerheten var för stor.
- Jag ville inte riskera att mina barn ska bli föräldralösa.
I tingsrätten dömdes mannen att betala ett skadestånd på 4 500 kronor till Lars. Gärningsmannen hade, enligt kronofogdemyndigheten, varken inkomster eller något som gick att driva in. Skadeståndskravet gick då till brottsoffermyndig- heten.
Myndigheten har till uppgift att ersätta de brottsoffer som inte kan få skadestånd från gärningsmän eller pengar för vårdkostnader från försäkringsbolag. Men myndigheten är inte bunden till det skadestånd som rätten dömt. Ersättningen kan bli högre och lägre. Eller helt försvinna.
Lars Erikssons begäran att få sitt skadestånd utbetalt avslogs. Brottsoffermyndigheten ansåg att han inte kränkts så mycket att skadestånd var aktuellt.
- För vissa yrkesgrupper är gränsen för kränkning högre, säger Per Rubing, brottsskadechef på Brottsoffermyndigheten. Fångvårdare, poliser, psykvårdare och vakter är exempel på såna grupper. Där får man räkna med att det kan bli bråk.
Varför ska människor med de yrkena få räkna med att få stryk?
- Om våldet är riktat mot yrkesgruppen och inte mot personen kan man räkna med att en ordningsvakt är förberedd på våldsamma situationer. Och då ska inte skadestånd dömas. Men många tingsrätter gör det ändå.
Hur kan ni strunta i tingsrättens dom?
- Vi bedömer utifrån skadeståndslagen, samma lag som rätterna tillämpar. Men vi tittar också på Högsta domstolens prejudicerande fall, som stödjer vår bedömning. Många tings- rätter är nog ovana vid skadeståndsfall och ger oftare skadestånd oftare än vad de borde.
Hur skulle du uppleva det om ena myndigheten säger att du ska få skadestånd men den andra vägrar betala ut det?
- Jag skulle kräva en förklaring, och den har jag gett nu. Vi tycker att vi gör rätt bedömning och att tingsrätten gör fel.
- Jag tycker det verkar konstigt, säger Lars Eriksson. Brottsoffermyndigheten borde ju stå på offrets sida och det tycker jag inte den gör här.
Han säger att det hade kvittat om det skulle gälla "en krona eller en miljon", och att det viktiga är den principiella frågan för ordningsvakter.
- Jag förstår inte vad skillnaden är om man slår en ordningsvakt eller en tjänsteman på en myndighet. Visst finns det rötägg bland vakterna som är provocerande, men varken jag eller min kollega var för hårdhänta. Jag har överklagat och är beredd att kämpa till högsta instans med det här.