I tre månader fick Filippa bära en specialformad hjälm innan skallbenet kunde opereras tillbaka.
När Filippa gick i nionde klass på Nyhemsskolan i Finspång blev hon allvarligt skadad när en jämnårig kille körde på henne med sin moped.
– Vi hade bildlektion och jag gick ut på skolgården för att hitta något att rita av. Han skulle styla med mopeden och körde på mig. Jag minns ingenting av olyckan, eller tiden direkt efter. Men jag slog huvudet rakt i asfalten och skallen sprack, berättar hon.
En livshotande hjärnsvullnad gjorde att läkarna tvingades operera bort en del av skallbenet.
– Sammanlagt fick jag genomgå sju operationer i huvudet och låg nedsövd i tre veckor. När jag vaknade vägrade jag inse att jag varit med om en allvarlig olycka. Jag trodde det var ett skämt. Det tog tid för mamma och pappa och alla andra att övertyga mig, säger Filippa och skrattar åt det minnet.
Tiden efter olyckan blev tuff och oviss. I tre månader fick Filippa bära en specialformad hjälm innan skallbenet kunde opereras tillbaka.
– Det var rehabilitering en gång i veckan i ett år. Jag kunde svimma när som helst och fick inte ens gå på toaletten själv under första året.
Läkarna tyckte att hon skulle ta ett sabbatsår och vila upp sig, men det var ingenting Filippa lyssnade på.
– Nej, jag ville börja på gymnasiet i Norrköping. Det gjorde jag också, men det var inte lätt. Jag hade svårt att koncentrera mig. Tänk att vara ung tjej och ha rakat huvud med stora ärr på skallen. Jag hade en ful keps på mig i ett och halvt år och tog nästan aldrig av mig den.
"Tänk att vara ung tjej och ha rakat huvud med stora ärr på skallen", säger Filippa om den tuffa tiden efter alla operationer.
Mer än åtta år efter olyckan lever Filippa med sviterna och minnena som gör sig påminda varje dag.
– Jag tränar mycket, men läkarna var tydliga med att det som inte blir bra inom ett år kommer jag att få leva med resten av livet. Jag har knappt något luktsinne och inte mycket till smaksinne heller. Min vänstersida är försvagad, bland annat har jag inte samma styrka i vänsterarmen som högerarmen. Jag går dessutom snett med vänsterfoten. Jag är ändå glad att det inte blev några mer synliga men än att någon ibland påpekar och undrar varför jag går snett.
Filippa saknar inte sin hemkommun speciellt mycket. "Jag kämpade länge för att komma bort från Finspång. Det finns inte så många möjligheter där".
Filippa bor sedan 2017 i Stockholm där hon arbetat mycket med sin blogg samt på olika restauranger och kaféer. Nu arbetar hon som säljare i en klädbutik.
– Jag kämpade länge för att komma bort från Finspång. Det finns inte så många möjligheter där. Jag vill ha en karriär som inte går att bygga i Finspång. På sikt skulle jag vilja bo i New York, säger 24-åringen.
En väg i det egna varumärkesbyggandet kan vara deltagandet i tv-programmet "Paradise Hotel" som nu börjar sändas.
– Haha. Ja, kanske. Vi får se om det är bra eller dåligt. Det har aldrig varit en dröm att vara med, mer en kul grej som jag funderat på och när chansen dök upp så tvekade jag inte.
"Hela upplevelsen var hårdare än vad jag trodde. Det var som ett "krigsfält" där alla var fokuserade att nå finalen", säger Filippa om inspelningen av årets säsong av Paradise Hotel.
Inspelningen ägde rum på en lyxresort i Mexiko i november och december förra året.
– Hela upplevelsen var hårdare än vad jag trodde i förväg. Jag hade mer tänkt semester, chilla, sola, träffa snygga killar och få vänner för livet. I själva verket var det som ett "krigsfält", där alla gjorde allt som krävdes för en finalplats och chansen att vinna 500 000 kronor.
Men du ångrar inte att du var med?
– Nej, inte alls. Det var absolut värt att vara med och en häftig upplevelse. Om chansen skulle dyka upp så kanske jag skulle ställa upp igen, säger Filippa Kronholm.
Filippa Kronholm från Finspång är med i tv-succén "Paradise Hotel" som nu har premiär för årets säsong.