Dovhjortarnas skador får lantbrukarna att gråta

Vi har medlemmar som ringer och är gråtfärdiga på grund av dovhjortarna, säger Jeanette Blackert, LRF.

Dovhjortarna förstör spannmål för miljoner.

Dovhjortarna förstör spannmål för miljoner.

Foto: Börje Gavér/arkiv

Finspång2021-08-06 16:00

Det är statistik från Jordbruksverket som åter pekar på problemet.

Mellan 2014 och 2020 skedde nästan en fördubbling av grödor som förstördes av dovhjort. Och sedan 2014 har dovhjortens skador på vall ökat med 1400 procent, ett enormt inkomstbortfall för lantbruket.

undefined
Något händer, nu sticker vi.

Mikael Baggman i Gultevik utanför Grytgöl är en av de drabbade. Vi träffade honom för fyra år sedan. Har det skett någon förändring?

– Det var lite lugnare ett tag när vargen var på besök, men då försvann korna ut istället, säger han.

Han räknar med att 30 – 40 procent av vall och spannmål förstörs varje år. Vad det innebär ekonomiskt vet han inte exakt, men det är betydande summor.

Han har ansökt och fått beviljat skyddsjakt på dovhjort.

– Det sköts några kalvar men det påverkar inte mycket.

undefined
Dovhjortarnas betande stannar upp när de hör något.

Hur orkar du fortsätta?

– Det är roligt, med allt det andra. Det är bara att bita ihop. 

Han har svårt att se att det finns någon nära lösning på problemet.

Hans sambo Pia Asplind har nyligen startat en blomsterodling på 5000 kvadratmeter.

– Den första och dyraste investeringen var ett stängsel runt området, 1,7 meter högt. Annars hade dovhjortarna ätit upp allt. Fram på hösten kan de vara flockar på 50 – 60 djur ute på fälten. De är ända uppe på vår terrass, säger hon.

Alla är inte lika uthålliga som Mikael Baggman.

Jeanette Blackert, ordförande i LRF Östergötland får samtal från många lantbrukare. 

Skadorna Jeanette Blackert möter handlar inte om 30 procent utan ända upp till 80 procent av den totala skörden.

undefined
Dovhjortarna förstör spannmål för miljoner.

Vi frågar igen, hur orkar man?

– Det gör man inte. Vi har medlemmar som får sluta med vissa grödor. Sluta med spannmål och bara odla vall, som dovhjortarna också gärna äter. En del planterar igen åkrarna eller lägger dem i träda, säger hon.

Eller kanske slutar helt.

Många ansöker om skyddsjakt. 

– Vi har gett ungefär 80 tillstånd om skyddsjakt det här året. 2019 gav vi 15, säger Mia Kjällander, vilthandläggare vid länsstyrelsen.

Störst är problemen kring Åtvidaberg, Kinda, Rimforsa och ovanför Roxen upp mot Hällestad. 

Sett till hela riket toppar skadorna i Sörmland och Östergötland när det gäller vall medan Östergötland kommer på fjärde plats om man tittar på spannmål.

– Vi har tappat kontrollen över viltstammen, framförallt när det gäller dovhjort och vildsvin. Att ta tillbaka den är ett gemensamt ansvar för markägare och jägare, säger Jeanette Blackert.

När Pia Asplind startade sin blomsterodling i Gultevik var det första hon gjorde att bygga stängsel mot dovhjortarna.
När Pia Asplind startade sin blomsterodling i Gultevik var det första hon gjorde att bygga stängsel mot dovhjortarna.
Dovhjort

Dovhjort är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten.

Om sommaren har den ofta en rödbrun päls med vita prickar, svart rygglinje och vit mage. På vintern är den mer gråbrun. 

Dovhjorten kommer ursprungligen från medelhavsområdet, men är utbredd över centrala Europa. Under 1500-talet utplanterades de på flera kungliga jaktområden och har därifrån spridits sig i norra Europa. 

I Sverige återfinns den numera i vilt tillstånd i Skåne, men även i Götaland och ända upp till Västmanland och Uppland.

Karta: Grytgöl
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!