I 106 Är har det tillverkats turbiner i FinspÄng. Turbiner som genererar el. Till en början Ängturbiner och sedan 1953 gasturbiner.
Först hette företaget Stal, bildat 1913 av bröderna Birger och Fredrik Ljungström, sedan Stal-Laval, Asea Stal, ABB Stal, ABB Alstom Power, sedan bara Alstom Power innan det 2003 köps av Siemens Turbomachinery AB.
Med konsulter inrÀknade har Siemens idag 3 200 anstÀllda i FinspÄng och gjorde 2017 en vinst pÄ 1,2 miljarder kronor.
Hans Holmström Àr vd sedan sju Är tillbaka. En vÀsterbottning som hamnade pÄ Asea i VÀsterÄs, sedan ut i vÀrlden, och nu hemma igen med jobb pÄ Siemens och boende i VÀsterÄs.
â Men i veckorna bor jag hĂ€r pĂ„ slottet, sĂ€ger Hans och pekar bort mot SiemensĂ€gda FinspĂ„ngs slott dĂ€r Ă€ven huvudkontoret Ă€r inhyst.
SÄ fort vi satt oss börjar Hans tala om klimat, energiomstÀllning och Greta Thunberg. Engagemanget Àr stort, det mÀrker vi snabbt, och innan vi Àr klara ska vi Àven ha avhandlat vÀrldshandeln, Donald Trump och satsningen pÄ elcyklar.
â EnergiomstĂ€llningen Ă€r vĂ„r stora möjlighet. Bara pĂ„ ett Ă„r eller tvĂ„ har diskussionerna om CO2 (koldioxid) och klimatförĂ€ndringar tagit en enorm fart. Jag tror faktiskt det har att göra mycket med Greta Thunberg. Debatten landar i alla politikers knĂ€, och i medias knĂ€, pĂ„ ett helt annat sĂ€tt nĂ€r hon lyfter den Ă€n nĂ€r vetenskapsmĂ€n och andra försöker övertyga oss om vad som hĂ€nder.
Hur Ă€r det er stora möjlighet?â Vi har jobbat med detta, med lĂ„ga emissioner (utslĂ€pp), med att kunna brĂ€nna vĂ€tgas och biogas, i flera decennier. Vi har lett den utvecklingen i hela vĂ€rlden. Vi Ă€r redo nu nĂ€r utvecklingen tar fart.
Ăr vĂ€tgas framtidens energikĂ€lla?â Jag tror pĂ„ en energiframtid som Ă€r en mix av olika lösningar. I Sverige till exempel Ă€r vi vĂ€lsignade med mycket vattenkraft. Det Ă€r den perfekta balanskraften för att balansera ut vind och sol. SĂ„ för oss och för Norge Ă€r det relativt lĂ€tt att bli helt CO2-fria nĂ€r det gĂ€ller energiproduktion. Det Ă€r jag helt övertygad om. Vi Ă€r nĂ€stan dĂ€r idag. KĂ€rnkraften Ă€r fossilfri, vattenkraften ocksĂ„, vindkraften likasĂ„. Sen finns det lite stöttningskraft, nĂ€r det Ă€r 25 grader kallt i tvĂ„ veckor sĂ„ mĂ„ste man elda upp nĂ„gra oljepannor för att vi ska fĂ„ den vĂ€rme och el som behövs.
â Japan Ă€r ett annat exempel. De vill efter Fukushima helst slippa kĂ€rnkraften. De bygger ut sol och vind enormt och satsar mycket forskningspengar pĂ„ vĂ€tgas som energibĂ€rare. VĂ€tgas Ă€r helt ren. NĂ€r du brĂ€nner vĂ€tgas blir det bara vatten. Det bĂ€sta du kan tĂ€nka dig.
Och era gasturbiner fungerar med bĂ„de naturgas och vĂ€tgas?â Ja, och nu börjar folk frĂ„ga efter det. Det Ă€r jag jĂ€tteglad för. DĂ€r ligger vi, med vĂ„ra gasturbiner, riktigt lĂ„ngt framme jĂ€mfört med vĂ„ra konkurrenter. Den senaste veckan har jag hĂ€r i FinspĂ„ng haft besök frĂ„n Japan, Kina, Thailand och Ryssland. Alla har stĂ€llt frĂ„gor om vĂ€tgas, biogas och andra alternativa brĂ€nslen. Det skulle inte hĂ€nt för tvĂ„ Ă„r sen. DĂ„ var det bara naturgas som gĂ€llde.
â Det de vill veta Ă€r "Om jag nu bygger ett av era smĂ„ kraftverk för naturgas, kan jag sen ansluta det till vĂ€tgas eller biogas eller metan eller nĂ„got annat icke fossilt?". De vill försĂ€kra sig om att det de köper inte Ă€r en Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd, sĂ„ de inte bygger fast sig i nĂ„got som Ă€r fossilt.
Beskriv er teknik som möjliggör vĂ€tgasförbrĂ€nning!â VĂ€tgas Ă€r jĂ€ttehett och brinner oerhört explosivt. SĂ„ för att brĂ€nna det i en jetmotor sĂ„ mĂ„ste du ha speciell kylning pĂ„ brĂ€nnarna. Eftersom lĂ„gan Ă€r sĂ„ nĂ€ra brĂ€nnarspetsen sĂ„ mĂ„ste du kyla brĂ€nnarspetsen med kylluft, inifrĂ„n i metallen. De kylkanaler som krĂ€vs för detta gĂ„r inte att tillverka med vanliga tillverkningsmetoder. DĂ€rför har vi sedan 7â8 Ă„r tillbaka utvecklat 3D-printing av just de hĂ€r komponenterna. Det gör att vi kan bygga in de hĂ€r jĂ€ttesmĂ„ och mĂ„nga kylkanalerna som gör det möjligt att bygga en gasturbin som gĂ„r pĂ„ vĂ€tgas.
1,2 miljarder i vinst 2017, det Ă€r uppenbarligen bra tider för Siemens i FinspĂ„ng.â Ja, ekonomiskt har vi ingenting att klaga pĂ„. Men det finns förstĂ„s andra aspekter i vĂ€rlden idag som Ă€r jobbiga för oss. Titta pĂ„ protektionismen (att skydda sin inhemska produktion mot konkurrens utifrĂ„n) och hur mycket pengar mĂ„nga stater lĂ€gger pĂ„ försvar i stĂ€llet för annat. Det kĂ€nns som vi gĂ„tt tillbaka nĂ„gra decennier i utvecklingen av en öppnare och fredligare vĂ€rld.
PĂ„verkar det Siemens?â Definitivt. Dels blir mĂ„nga mer protektionistiska och det Ă€r vĂ€rldshandel som driver vĂ„r affĂ€r. Dels blir man i mĂ„nga ekonomier mer Ă„terhĂ„llsam att göra investeringar. I stĂ€llet för att investera i ett nytt kraftsystem sĂ„ satsar man kanske pĂ„ nĂ„got som bara gynnar det egna landet. Det blir nĂ€stan isolationistiskt. Det kĂ€nns som alla Ă€r i luven pĂ„ varandra.
Exporterar ni till hela vĂ€rlden?â Ja. SĂ€tter du en nĂ„l pĂ„ varje land dĂ€r vi finns sĂ„ har du nĂ„lar nĂ€stan överallt i vĂ€rlden. Ăven pĂ„ platser dĂ€r det knappt bor folk, för dĂ€r har man ingen elinfrastruktur sĂ„ dĂ€r behöver de generera den kraft de behöver.
Var har ni er största marknad?â Det varierar över tid men idag Ă€r Thailand tillbaka som en av vĂ„ra största marknader. Kina Ă€r halvskakigt just nu, gaspriset har gĂ„tt upp dĂ€r sĂ„ de investerar inte. De Ă€r tillbaks till mycket kĂ€rnkraft och Ă€ven kolkraft. Man bygger mycket vindkraft i Kina och det Ă€r ett gott tecken för oss. För dĂ„ kommer de behöva ren balanskraft. Latinamerika har lĂ€nge varit en aktiv marknad för oss och Nordamerika har faktiskt vaknat upp lite senaste Ă„ren. En marknad som skulle behöva el Ă€r Afrika. Om jag minns rĂ€tt sĂ„ Ă€r det en kvarts miljard mĂ€nniskor i Afrika som inte har tillgĂ„ng till el. Det Ă€r inget bra för demokrati, jĂ€mstĂ€lldhet, hĂ€lsa och sĂ€kerhet. Ska man anvĂ€nda bistĂ„nd till nĂ„got vettigt och permanent sĂ„ Ă€r det till att skapa el.
KĂ€nner du av klimatĂ„ngest?â Jo, det gör jag nog, men inte sĂ„ jag mĂ„r dĂ„ligt av det. Jag tror det finns sĂ€tt att fixa det hĂ€r. Det kommer att kosta massor med pengar, och det vet jag inte om politiker orkar dra i land. Vi ser redan mĂ„nga politiker som vĂ€nder bort huvudet frĂ„n klimatfrĂ„gorna, de inser att om de ska bejaka de klimatproblem vi ser idag sĂ„ krĂ€vs det enorma förĂ€ndringar i samhĂ€llet som skulle kosta massor av pengar och massor av jobb. Trump Ă€r ett sĂ„dant exempel. Han inser att han mĂ„ste lĂ€gga ner massor av kolgruvor om han ska fĂ„ USA att gĂ„ i rĂ€tt riktning, men det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt politiskt för dĂ„ fĂ„r han kanske inte rösterna han Ă€r beroende av i nĂ€sta val.
Och Sverige, hur tycker du vĂ„ra politiker agerar?â Jag tycker vi pratar vĂ€ldigt mycket om klimat i Sverige och nĂ€r vi gör det har vi en tendens att begrĂ€nsa oss till det vi gör innanför Sveriges grĂ€nser. Och det vet alla att klimat stannar inte vid grĂ€nsen.
Exempel?â Satsningar pĂ„ elcyklar till exempel. Det Ă€r sĂ€kert intressant, men det vore bĂ€ttre om vi anvĂ€nde de pengarna till att hjĂ€lpa andra lĂ€nder att stĂ€lla om sin energiproduktion frĂ„n kol till nĂ„got annat. Det ger en otroligt mycket större klimateffekt, men inte samma in-your-face-upplevelse (i-ditt-ansikte) som nĂ€r du ser alla stockholmare cykla omkring pĂ„ elcyklar, för det ser jĂ€ttefriskt ut.
â Jag sĂ€ger inte att vi bara ska jobba utanför grĂ€nserna, men nĂ€r det gĂ€ller klimatfrĂ„gorna speciellt sĂ„ mĂ„ste det finnas en insikt i att det Ă€r planeten som kommer i första hand.
Vem har störst ansvar i detta? Politiker eller företagsledare som du?â Som företagsledare Ă€r det min uppgift att ta fram teknik som gĂ„r att anvĂ€nda och som Ă€r sĂ„ billig som möjligt. Men för att göra de hĂ€r stora omstĂ€llningarna i energisystemen, inklusive transportsektorn, sĂ„ krĂ€vs politiska beslut.
â Titta bara pĂ„ Europa. För 10â15 Ă„r sen var det jĂ€ttedyrt att slĂ€ppa ut CO2, det fanns utslĂ€ppsrĂ€ttigheter som var vĂ€ldigt dyra. DĂ„ byggdes det ut mycket mer fossilsnĂ„la energislag. PĂ„ senare Ă„r har man till och med startat upp gamla kolkraftverk igen i Tyskland, för det kostar inget att slĂ€ppa ut CO2. DĂ„ blir det svĂ„rt. Om det Ă€r jĂ€ttedyrt att göra rĂ€tt sĂ„ blir det inte gjort. DĂ„ Ă€r det bara nĂ„gra fĂ„ entusiaster som gör det.
Vad tycker du om kĂ€rnkraft?â Ska vi bli fossilfria i vĂ€rlden inom en rimlig tid sĂ„ mĂ„ste vi nog tillgripa kĂ€rnkraft. Jag Ă€r ingen vĂ€n av kĂ€rnkraft. Det Ă€r för dyrt och komplicerat och dessutom finns alltid risken.
Om vi kommer hit om tio Ă„r, vad tror du Ă€r annorlunda dĂ„?â Jag tror faktiskt inte det Ă€r sĂ„ annorlunda. Vi har jobbat med brĂ€nslesnĂ„la turbiner sĂ„ lĂ€nge sĂ„ det finns inbyggt i oss. Jag Ă€r optimistisk. Om 10â20 Ă„r tror jag vĂ€ldigt mĂ„nga av vĂ„ra gasturbiner drivs med helt klimatneutrala brĂ€nslen.
â Vi har en installation i Ryaverket i Göteborg. De har krav pĂ„ sig att stĂ€lla om till fossilfritt senast 2030. Det ska vi hjĂ€lpa dem med. Vi sĂ„lde gasturbiner till dem för 10â12 Ă„r sen och de gĂ„r enkelt att konvertera till fossilfria brĂ€nslen. Just det Ă€r en jĂ€ttemöjlighet för oss. Vi har sĂ„lt tusen gasturbiner runt om i hela vĂ€rlden, jag Ă€r övertygad om att omstĂ€llningen blir en stor affĂ€r framöver för oss.