"Utbildning utan värde". Så heter den färska rapporten från Värnpliktsrådet. Underrubriken är: "Om myndigheters svek gentemot värnpliktsutbildningen".
Han återkommer hela tiden till den.
-- Förr var det en merit hos arbetsgivare att ha gjort värnplikten. I dag undrar de varför du har slösat bort ett år på sånt. Nu när bara 37 procent av de som är skyldiga genomför värnplikten måste man öka utbildningens status. Det gör man främst genom att se till att det går att förvandla militära kunskaper till certifikat som gäller i det civila livet.
Han heter Oskar Danielsson, kommer från Falerum i närheten av Åtvidaberg och är en av sju ledamöter i Värnpliktsrådet. Det är ett intresseorgan för alla Sveriges värnpliktiga.
De för de värnpliktigas talan mot befäl som missbrukar sin makt, mot Högkvarteret och försvarsdepartementets ansvariga tjänstemän, mot regering och riksdag. I befälskretsar och på officersutbildningen går det under öknamnet Motståndsrådet.
Oskar Danielssons uppgift är att vara kontaktperson för alla arméförband söder om Enköping. Han ska ständigt finnas till hands för värnpliktiga som känner sig orättvist behandlade.
-- Jag har väckts mitt i natten av folk som ringer och bara gråter, säger han. Många mår dåligt när de gör lumpen. De har svårt att låta sig styras, att inte få bestämma själva. Och många tycker det är jobbigt att flytta hemifrån.
Alla värnpliktsledamöter bor i Stockholm men Oskar Danielsson ska dessutom åka runt på de regementen han ansvarar för. Livet i huvudstaden är inget han drömt om. Uppvuxen på bondgård utanför Falerum trivs han på landsbygden.
Hans egen tid som värnpliktig slutade i förtid. Efter åtta månader som tankbilschaufför på Fjärde helikopterflottiljen i Linköping blev han invald i Värnpliktsrådet av en kongress med representanter från Sveriges alla förband. Uppdraget sträcker sig i ett år, ersättningen och förmånerna är desamma som för vanliga värnpliktiga.
-- Jag ville göra lumpen och trivdes ganska bra, säger han.
Sen lägger han till:
-- Men eftersom det är så få som gör värnplikten i dag borde de få något mer för det. Många med bra kompetens ljuger sig ut från mönstringen och pluggar i stället. De anser det vara nyttigare. Med civilt meritvärde, alltså möjligheten att räkna om de militära kunskaperna så de gäller i det civila livet kan man locka fler och därmed få flera att välja mellan till tjänsterna.
Konkret handlar civilt mervärde om färdigheter i exempelvis dykning, sjukvård, ledarskap, farliga transporter, väktaruppgifter eller datorhantering. En del förband har förmånliga villkor för att se till att kunskaperna förs över till civila certifikat. Men långt ifrån alla.
När de värnpliktigas kongress hölls i februari röstade en majoritet för fortsatt tvång att göra värnplikt med de regler som finns idag. Men fem av sju i Värnpliktsrådet röstade mot plikten.
Oskar Danielsson säger att det berodde på att de röstade som deras respektive förband ansåg. Han menar att plikten ska vara kvar för folkförankringens och den kulturella mångfaldens skull. Men uppenbart är att frågan om framtidens försvar är brännhet.
-- En del förband sitter och lutar sig tillbaka på plikten och tror att det räcker. De bryr sig inte om att de värnpliktiga har ett liv efter lumpen. Försvaret måste börja ge tillbaka något mer. Det civila meritvärdet är viktigast. Att göra värnplikten innebär faktiskt att man offrar en del av sitt liv för landet och demokratin.