Rektorn Susanne Stråkander-Rockler är ledig när Corren söker henne, det har heller inte gått att nå henne på privat telefonnummer. Ragnhild Skyrman är lärare och sitter med i skolans mobbningsgrupp.
-- Jag vill inte kommentera det enskilda fallet. Men jag vet ju att vi har en elev som inte kommer till skolan. Det känns naturligtvis inte bra. Vi vill att alla elever ska komma till skolan och ha roligt och känna sig trygga, säger Skyrman.
I Farstamodellen försöker skolan att lösa problemen innan man informerar föräldrarna. Genom exempelvis enskilda samtal och uppföljningar kring varje fall kan man nå framgång i att stoppa mobbningen.
Att föräldrarna inte kontaktas förrän i ett senare skede kan vara kontroversiellt, det är också något som mamman i fallet som Corren beskriver har reagerat mot.
-- Men vi har erfarenhet av att det kan försvåra situationen om man låter föräldrarna komma in allt för tidigt. Föräldrarna vill skydda sina barn så mycket att det blir svårt att greppa hela situationen. Man kan säga att vi ger barnen en chans att som individer lösa problemet först, säger Ragnhild Skyrman.
Hon poängterar att mobbning aldrig bara handlar om två barn som bråkar.
-- Det finns ofta väldigt mycket som ligger bakom. Det är många infallsvinklar som är svåra att berätta om på grund av den personliga integriteten, säger Ragnhild Skyrman.
Enligt Ragnhild Skyrman går det inte att helt bli av med mobbningen.
-- Det är svårt att helt komma ifrån det. I stället måste man arbeta aktivt hela tiden.
Biträdande bildningschefen i Motala kommun, Eva Svensson, har fått kännedom om fallet:
-- Jag har inte fått tag på rektorn ännu. Men är det ett barn som inte vågar gå till skolan så är det mycket allvarligt. Då måste man ta tag i det så fort som möjligt. Det handlar om att stämma träff med föräldrar och försöka att hitta en lösning, säger Svensson.