Tidigare riksbankschefen Stefan Ingves tog täten i de fyra ränteshöjningarna under 2022. I februari väntas hans efterträdare Erik Thedéen höja styrräntan ytterligare.
I december steg inflationen till 10,2 procent – en bra bit över Riksbankens mål på 2 procent. Stigande livsmedelspriser har gjort sitt till, och under året har även drivmedelspriserna pressat inflationen uppåt. Men den kanske största boven i dramat är de kraftigt stigande elpriserna, som ökade med 28,8 procent bara från november till december.
– Det är den kanske viktigaste faktorn bakom den inflationen vi ser i dag, säger Lars Magnusson.
Sedan i maj 2022 har Riksbanken successivt höjt styrräntan i ett försök att motverka inflationen. I februari är det dags igen, och med tanke på den fortsatt höga inflationen menar experterna att en ny ökning är att vänta. Men hjälper egentligen räntehöjningar mot den här typen av inflation?
Den vanligare typen av inflation uppstår under högkonjunktur, när hushållens ekonomi är god och efterfrågan på varor och tjänster ökar brett. För att kyla ner ekonomin kan Riksbanken då höja styrräntan, vilket i sin tur leder till att hushållen får något snävare ekonomi, efterfrågan på varor och tjänster faller tillbaka igen och inflationen backar.
Men i vissa fall kan inflationen grundas i utbudsänden. När utbudet av enskilda varor, till exempel drivmedel eller el, minskas pressas priset på de specifika varorna upp, och hushållens kassor räcker återigen inte lika långt som tidigare. Flera experter menar att det är den typen av inflation vi ser i dag. Och eftersom det inte är hushållens starka köpkraft som orsakat inflationen från början tycker många att Riksbankens fortsatta räntehöjningar är fel väg att gå.
"Under den här inflationen är det inte bara en eller två varor som ökat hastigt i pris, utan det kommer från två olika håll.," säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
– Om det här i huvudsak handlar om utbudsproblem och utbudschocker, då betyder Riksbankens vilja ganska lite. Det har att göra med saker man inte kommer åt, och är internationellt styrt i väldigt hög grad. Alla sådana här stora svep är internationellt kopplade. Det hjälper inte att vi höjer räntan i Sverige om problemet är att vi inte får några varor skickade till oss, och om de ökar i pris på grund av krig och annat elände, säger Lars Magnusson och fortsätter:
– Så det är själva problemet, och det man tvistar om. Hur mycket beror inflationen vi ser på utbud, och hur mycket på efterfrågan? Det finns skäl att tro att det är både och, men vad är starkast? Nu verkar det som att priset på elektricitet, olja och gas verkar vara de starkaste bakomliggande faktorerna, alltså utbudsbrist. Då är frågan hur mycket det Riksbanken gör med räntehöjningar faktiskt hjälper oss. Nu gör alla länder samma sak, så det kanske gör att det blir ett allmänt stopp i ekonomin. Men det har problem i sin tur.
Vilken typ av problem?
– Då avstannar ekonomierna, handeln och produktionen. Då får man arbetslöshet, då får man lågkonjunktur, och i värsta fall recession eller i ännu värre fall depression. De som sitter och räknar på det här tror att tillväxttakten kommer att sjunka betydligt i år. 2023 kommer att bli ett besvärligt år. Det kommer att leda till ökad arbetslöshet och dåliga tider för hushåll, låg efterfrågan och avmattning av konjunkturen ordentligt – inte minst när det gäller konsumtionssektorn. Folk vill inte köpa kläder, de vill inte gå ut på restaurang och de köper billigare bostäder igen – om de köper några bostäder alls.
Den väntade lågkonjunkturen 2023 kommer bli ett hårt slag mot handeln, tror Lars Magnusson.
Hur klarar hushållen bäst inflationen?
– Förlåt om jag är gräsligt pessimistisk, men det måste vara genom att spara, att minska sina utgifter. Det är väl det folk håller på med just nu, och det är därför vi förmodligen går in i en lågkonjunktur i år. Men det är det viktigaste sättet att ta sig ur det här. Det är inget kul svar på den frågan, men det finns inte så mycket man kan göra. Man kan inte trolla så mycket med knäna.
De höga elpriserna är en av de främsta faktorerna bakom den nuvarande inflationen, som är den högsta på över 30 år.
Finns det någon ljusglimt?
– Det som ger lite optimism är att inflationen verkar gå ner i USA. Om det är som man tror och hoppas, att våra räntor i Europa följer med den trenden ner, så kanske vi ändå hamnar på mer anständiga nivåer i inflationen fram mot sommaren och hösten. Då kanske vi slipper ytterligare ränteökningar. Det skulle vara väldigt bra. Men världsläget är så himla komplicerat, inte minst kriget. Pandemin kanske börjar klinga av, men situationen i Ukraina ligger kvar och tickar. Det är sådana externa chocker som är väldigt svåra att komma åt och förutsäga var vi kommer att hamna. Man vet inte det riktigt.