"Huset är byggt för ett socialt liv"

I den delvis nyrenoverade huvudbyggnaden bor familjen Göran och Anna Falkenberg med sina två söner i ett 20-tal rum fördelade på två våningar.

Moderna och okonstlade människor mitt i nutiden med ett tungt historiskt arv att förvalta.

- Huset är byggt för ett socialt liv med många människor. För vardag och fest där barnen och deras kompisar sätter liv och fart på huset, konstaterar Anna Falkenberg som driver Brokinds rehabiliteringsträdgård.

Den eleganta byggnaden präglas, liksom slottsparken framför entrén, av en stram och symetrisk geometri. En tusenårig och unik miljö där naturen vårdas och skyddas och gårdens byggnader klassades som byggnadsminne 1984.

Här gör man alltså inte vad som helst?

- Nej, byggnadens planlösning ligger fast och är som den är för all framtid liksom fastighetens yttre. Däremot är förändringar av husets inre en tolkningsfråga, konstaterar bonden Göran Falkenberg.

Vi guidas genom bottenvåningens salar med högt i tak. Den officiella delen, eller sällskapsavdelningen som Göran Falkenberg kallar den.

Släktporträtt i olja pryder väggarna, möblerna är gediget tunga och ljuskronorna voluminösa. Från matsalen är utsikten över altanen mot sjön betagande och näst intill pastoral med bräkande får som ljudfond.

- Oavsett från vilket håll du tittar ut så är miljöerna och vyerna fantastiska, anser Anna Falkenberg och pekar söderut mot Järnlunden.

Sjön som under några hundra meter smalnar av till Kinda kanal för att sluta vid slussen som är gräns mot sjön Rängen.

Våning två är privat så vi viker av till vänster innanför entréhallen mot köket som är familjens sociala nav för mat och prat.

Hur är det att bo i något som näst intill påminner om ett museum?

- Miljön och husen har ovärderliga kulturvärden tack vare sin historia. Det innebär både möjligheter och en plikt att vårda och ibland visa upp för besökare. Vår ambition är att inte leva musealt utan bo och arbeta i en levande miljö, förklarar Göran Falkenberg.

Huvudbyggnaden kompletterades på 1730-talet med två vitputsade stenflyglar som renoverades 200 år senare och ännu en gång 1991.

Hösten 1949 eldhärjades slottet och en del av de värdefulla samlingarna blev lågornas rov. Efter branden stod slottet tomt i tio år under renoveringsarbetet.

Hur är det att bo på så många kvadrat- och kubikmeter kalla snövintrar som 2009 och 2010?

- Svalt. Väldigt svalt, säger Göran Falkenberg som berättar att uppvärmningen sker med olja och bergvärme.

Ordet "svalt" får Anna Falkenberg att brista ut i ett skratt och låtsashuttra:

- Huset är lite kallt när det är kallt ute.

- Visst har vi stora fönster och visst drar det lite. Men nu har vi tätat fönstren och bytt ut en del av elementen och fått upp värmen några grader, kontrar Göran Falkenberg.

Och så ler de mot varandra. Kommer snabbt överens om att man ganska snabbt och lätt anpassar sig till en lägre rumstemperatur än i en stadslägenhet.

- Tanken bakom vårt boende är att det ska fungera och hänga ihop omkring familjen och det har vi lyckats med, konstaterar Göran Falkenberg.