– Det går inte att komma med en skinkmacka här, skrattar Evi Lindman och Inger Pettersson som utgör svansen i gruppen tillsammans med sina hundar Mia, Ville och Pussy.
Minst lika viktigt som äggmacka är hur många gånger man deltagit. Vid jämna hundrade får man nämligen ett diplom av Boxholmskorpen.
– Och så får man en hutt Jägermeister, berättar Per-Olof Ruberth.
Han borde veta för nästa vecka kommer han upp i 500 och kan sy fast ett nytt tygmärke på sin ryggsäck. Om det finns någon plats bredvid de som redan sitter där.
2004 började han gå torsdagspromenader. Då hade det under några år redan ordnats vandringar efter modell från Tranås.
Samlingen sker vid Folkets hus. Den här torsdagen är det Håkan Larsson som utsetts till att bestämma rundan, och en karavan med bilar åker iväg till Sjögarpesjön. Runt sjön är cirka en mil på småvägar och skogsstigar i kuperad terräng. Omkring 40 personer sätter god fart, det är väl äggmackorna i ryggsäckarna som driver på stegen.
– När vi pausar för fika brukar jag prata väder. Alltså hur vädret var samma tid tidigare år, säger P-O som också för bok över vilka som deltar, vilken runda som avverkas och om något särskilt händer längs vägen.
– Vi har alltid bra väder på torsdagarna. Det är som magi, säger P-O:s fru Ulla som snart är upp i 400.
Lite spår efter vildsvin i de smältande snösträngarna är nog inte tillräckligt spännande att komma med i rapporten. Men kanske att talgoxarna filar redan första veckan i februari.