Efter 20 år i Folkets hus tjänst och med tretton av dem i den digitala bioåldern pensionerar sig Birger Ekström, ett par år i förtid. Men han slutar inte helt, för på konsultbasis ska han hjälpa andra lokala folketshusföreningar.
– Det blir frågor om teknik, organisation och utveckling. Men jag kommer att få tid över för annat också, säger Birger medan han packar ner saker i lådor i sitt kontor.
Så mycket tid över har det inte varit de sista åren. Julafton och nyårsdagen, säger han.
I Folkets hus har han skött arrangemang, fixat kaffe och tilltugg, bokat filmer och skött projektorn, med Ett 40-tal årliga kulturföreställningar förutom bio.
Birger säger att han är en föreningsmänniska, och sedan han var ung i Sommen har han varit intresserad av foto. Han tog gärna turer på sjön och i skogen med sin Konica.
– Där finns kanske en koppling till att jag hamnade här. Jag har också alltid varit musikintresserad även om jag inte spelar själv.
Opera låg inte nära till hands för Birger. Ändå har det blivit mycket av den varan. När Boxholms Folkets hus fått den digitala anläggningen och The Metropolitan i New York erbjöd direktsändningar fick han en aha-upplevelse, säger han. Året var 2006.
– Jag tänkte att det borde intressera människor. Vi blev pionjärer på direktsända föreställningar. Publiken kom, många långväga ifrån, flera från Stockholm.
Boxholmarna har inte riktigt tagit till sig att världen kommit till byn. Fast Birger menar att orten dragit nytta av operaföreställningarna ändå. Lokala näringslivet har gynnats, bussresor ordnats, övernattningar och besök i ostbutiken.
– Om man ser det i stort så har operapubliken mångdubblats. Det var vi och Emmaboda Folkets hus som började. Nu är alla SF-biografer digitaliserade och många sänder opera och andra konserter.
Efter ungdomsåren på Tranåslist började Birger Ekström på bruket i Boxholm. På Fundia var han med i facket och hamnade i styrelsen. Det var på den vägen han kom in i politiken. Han valdes in i barn- och utbildningsnämnden och rätt som det var blev han ordförande.
– På något sätt blev det så. Men det var inte min grej. Det var för mycket falskhet i kulisserna, säger han.
– Jag är en av den typen som står för sina åsikter och jag följer inte bara med utan är drivande hela tiden, säger han som förklaring till att det blev en kort karriär i det parti som han då tillhörde.
Och någon ambition att ta upp den kastade handduken har han inte.
– När det gäller Folkets hus så har man blandat in för mycket politik, man skulle kunna utnyttja verksamheten bättre.
En viss bitterhet skymtas. Det ideella arbetet i föreningen handlar om styrelsearbete. Styrelsen har inte jobbat ideellt i verksamheten, flertalet har inte heller synts till på föreställningar, vare sig opera eller bio. Viss jävssituation har förekommit som inte gagnar föreningen eller orten, menar Birger. Några av dem besöker B-salen ibland som fullmäktigeledamöter.
Han har kört igång projektorn för sista gången, kokt det sista kaffet till fullmäktigeledamöterna och låst och låst upp dörrarna färdigt. Det blir nu andra som får ta vid.
– Det jag har brunnit för i föreningslivet är ju kulturen, inte politiken. Och det jag har gjort handlar om att skapa aktivitet. Det har varit en fantastisk resa. Jag har haft så många goa och nöjda besökare. Det är dem jag ska tacka för mitt driv säger Birger Ekström.