Zanna Karlsson och hennes pappa delade träningsintresset.
- Jag lyfte hantlar redan som 4-åring, säger hon.
I fredags avslutades rättegången rörande det omskrivna mordet i Boxholm där en 40-årig man misshandlades till döds av en 27-årig man. Mannen fick 16 års fängelse. Ytterligare en man dömdes till skyddstillsyn för medhjälp till misshandel.
Brottet skedde den 29 maj i år och den avlidne mannens 18-åriga dotter Zanna Karlsson var på plats strax efter att misshandeln hade skett.
– Innan jag kom fram till pappas bostad fick jag se två personer. De var påtända. Den person som senare dömdes för mordet pekade mot min pappa och sade "det här har vi gjort med din far". Jag såg att pappas foppatofflor låg vid busken utanför hans port.
Zanna sprang fram till sin pappa som låg på marken.
– Det kom snarkljud från honom och jag förstod att han måste ha något i halsen. När jag tryckte mot hans bröst kom det blod ur munnen.
Zanna berättar att hon fick panik.
– Jag ville bara dö själv. Jag sprang ut på vägen och väntade att en bil skulle köra över mig. När jag stått där en stund kom en kvinna som jag känner. Hon kramade om mig och lugnade ner mig. Jag var där när polis och räddningstjänst kom till brottsplatsen. Sedan flydde jag iväg därifrån.
Det har nu gått fem månader sedan mordet inträffade. Trots att tiden efter händelsen varit tung har hon känt stöd från familj och vänner.
– Jag har pratat mycket med min mamma, hon är min bästa vän. Jag har även haft hjälp av traumateamet.
– Det har varit jobbigt. Jag har inte gått i skolan och jag känner att jag har tappat mig själv. Jag är en träningsmänniska, men jag har inte orkat träna. Jag har inte haft någon livslust. Jag har legat hemma och mått skit.
- Hit ned till vattnet brukade pappa och jag gå ibland, säger Zanna.
Träningsintresset delade hon med sin pappa.
– Pappa älskade att träna. Han var råstark. Jag har följt med honom till gymmet sedan jag var två år.
Zanna berättar att hennes mamma har cancer och hon tror att det var pappans gymintresse som räddat mamman.
– Pappa fick mamma att börja gymma. Hade hon inte varit så vältränad tror jag inte hon hade överlevt.
Tiden efter mordet, upplevde Zanna att människor tittade på henne. Men hon gick ändå iväg till affären.
Zanna och hennes pappa sjöng ofta tillsammans.
- Jag ska sjunga Changes med Kelly och Ozzy Osbourne på pappas begravning.
– Det var jobbigt att folk frågade hur det var med mig. De kunde ju se att jag inte mådde bra. Samtidigt hade det varit jobbigt om ingen hade brytt sig.
Men nu är det bättre.
– Det är skönt att folk glömmer fort.
– Jag har inga problem att prata om det som hänt. Det har hjälpt mig att bearbeta händelsen.
Zanna tycker att det var en lång tid fram till rättegången.
- Jag ville att rättegången skulle vara klar innan pappa begravdes.
Zanna var på plats under rättegången och fick konfrontera de åtalade.
– Jag var arg men jag satt där och höll tyst. När jag skulle vittna kände jag inget obehag. Jag berättade det som hänt och hade även ögonkontakt med de åtalade.
– Det är svårt att sätta ord på vad jag känner för mördaren. Men jag kommer aldrig förlåta honom.
Hon berättar att hennes pappa använde alkohol och droger i perioder.
– När han var nykter var han världens snällaste, men när han drack kunde det uppstå bråk ibland. Han hade temperament när han blev provocerad.
Efter begravningen kommer Zanna börja skolan igen och satsa på träningen.
Nu i veckan är det begravning för Zannas pappa, och hon ska sjunga en favoritsång.
– Jag kommer sjunga ”Changes” med Kelly och Ozzy Osbourne. Det var en sång jag och pappa brukade sjunga tillsammans. Vi hade sjungit in den på hans telefon, som tyvärr blev förstörd vid misshandeln. Han älskade att sjunga.
Efter begravningen kommer Zanna börja skolan och satsa på träningen igen.
– Jag tänker ofta på mitt liv som en bok. Den här perioden är ett kapitel i mitt liv. Jag tänker inte glömma, men nu börjar jag skriva ett nytt kapitel.