Bristerna framgår av en granskning som gjorts av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Granskningen är en del i en nationell tillsyn av den medicinska vården på särskilda boenden för äldre (säbo:n) som Ivo gör efter de allvarliga brister som avslöjades inom äldrevården i samband med covid-19-pandemin. Ivo ger nu skarp kritik mot samtliga kommuner:
–Generellt kan Ivo konstatera att lägstanivån av vården på säbo är oacceptabelt låg. Nu genomför Ivo fysiska inspektioner med syfte att åstadkomma en förbättrad vård på säbo där äldre ges en trygg och säker vård, säger Lennart Pettersson, enhetschef på Ivo, i ett pressmeddelande.
Under hösten gjordes en fysisk inspektion i Boxholms kommun. I veckan kom beslutet där Ivo riktar hård kritik på flera punkter. Bland annat för att personal som gör medicinska bedömningar inte alltid har kompetens för att utföra arbetsuppgiften och behärskar inte det svenska språket tillräckligt. Språkbrister ökar risken för att information mellan olika yrkeskategorier missuppfattas eller förvanskas, uppger Ivo.
Dessutom görs många livsavgörande bedömningar av personal som har den lägsta utbildningsnivån samtidigt som tillgången till läkare ibland är otillräcklig. Bristerna innebär att personal som jobbar närmast patienten inte alltid har kunskapen som krävs för att tolka och signalera när patientens tillstånd förändras, uppger Ivo.
Ivo konstaterar även att det inte finns kontinuitet i personalgruppen. Att ständigt möta nya vårdkontakter kan skapa otrygghet, leda till bristfällig vård och medföra ökade risker för patienten.
Ivo ser också brister i dokumentation om de äldre vilket är en förutsättning för att få en god och säker vård. Ivo:s utredning visar att 51 procent av de boende på Boxholms kommuns säbo:n saknade en dokumenterad vårdplan. I övriga Östergötland var motsvarande siffra 10 procent (och 44 procent för riket).
Det finns även brister i vården vid livets slutskede. Av kommunens journalsystem framgår inte om ett brytpunktssamtal alltid har genomförts med läkare (när vården ska övergå till palliativ vård). Ivo uppger att 75 procent av de som avlidit inte hade ett dokumenterat brytpunktssamtal, vilket kan jämföras med 61 procent för Östergötland (75 procent för riket). Av de patienter som hade minst tre palliativa läkemedel nämnda i sin journal saknades uppgifter om brytpunktssamtal i 86 procent av fallen mot 52 procent i länet som helhet (och 66 procent för riket).
I granskningen framgår även att det händer att sjuksköterskor i enstaka fall påbörjar läkemedelsbehandling vid livets slutskede utan att först informera och på nytt ta kontakt med läkare för ett nytt ställningsstagande.
Ivo uppger även att läkemedelshanteringen på Boxholms kommuns säbo:n inte sker på ett patientsäkert sätt. Av utredningen framgår att det varit en del läkemedelsavvikelser, oftast handlar dessa om patienter inte har fått ordinerad medicin.
– Att äldre personer i livets slutskede inte får den vård och behandling de har rätt till är allvarligt. Då kommunen har ansvaret för den medicinska vården inom säbo upp till sjuksköterskenivå, är det också kommunen som bär ansvar för att bristerna åtgärdas, säger Lennart Pettersson.
Senast 3 april 2023 ska Boxholms kommun redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristerna.