– Finns det ingen, så finns det ingen, säger Boxholm II:s kapten Håkan Liif.
Just den här dagen jobbar han på att hitta en maskinist till en bokad tur som annars hotas att ställas in. Men det är inte ett enkelt uppdrag, för utbudet av maskinister som klarar av att sköta en ångbåt växer inte på träd.
– Det är svårt. Så länge jag står på benen kan jag köra som skeppare. Men att vara maskinist kräver utbildning och jag har jagat runt i hela Sverige. Det kommer ned en maskinist från Stockholm imorgon som inte jobbat här tidigare.
S/S Boxholm II är ett av Sveriges sista vedeldade ångfartyg. Premiärturen gjordes 10 juli 1904. Från början användes båten till pråm- och timmerdragare åt Boxholms AB. Sedan 1966 används Boxholm II endast som passagerarbåt. Fartyget är i dagsläget registrerat för 70 passagerare och 3 besättningsmän.
Vem som helst kan inte hoppa ned i maskinrummet. För att jobba som maskinist på Boxholm II krävs en utbildning som maskinbefäl klass 8 med tillägg för ånga.
Håkan är 76 år och rederiaktiebolagets S/S Boxholm II:s vd Bengt Samson är 72 år.
– Vi har haft en maskinist som jobbat med oss under ett antal år som av olika skäl inte kunde arbeta lika mycket i år. Vi har fått en ny maskinist som inte heller kunnat jobba så mycket som vi önskat. Då får vi ställa in ibland och det är ytterst beklagligt. Vårt största problem är att det är brist på ångbåtsmaskinister i Sverige. Vi delar maskinister med skärgårdstrafiken i Stockholm. Det finns så få att vi får hålla till godo med de som finns, säger Bengt.
Till hösten finns planer att starta upp en internutbildning för att lösa problemet med att hitta personal.
– Det är vi inte hjälpta av nu, men vi måste tänka på framtiden. Vi måste göra det för det händer inget centralt. De som finns idag blir inte yngre, säger Håkan.
– Det är verksamhetskritiskt för oss att det finns de som kan och har den formella kompetensen. Utbildningen till Maskinbefäl klass 8 finns och den kan man läsa på distans. Är man intresserad att lära sig så kan man bli maskinist, menar Bengt.
Håkan tror att det är lättare att hitta nya skeppare till Boxholm II.
– Då behövs det bara båtvana och skepparexamen.
Framtiden för Sommens sista ångbåt hänger på att rekryteringen av maskinister lyckas menar Bengt.
– Är det så att vi inte får till en utbildning finns risken att vi får lägga upp Boxholm II på land och att den inte kommer i sjön mer. Vi kommer inte kunna använda den som ett turistattraktion i alla fall. Då blir det ett dött museiföremål. Det är deprimerande och det tror jag alla tycker som är vana att se den här fina båten åka omkring på sjön.
Rederiaktiebolaget ägs av kommunerna runt sjön – Ydre, Tranås och Boxholm. Det finns en stödförening, Ångbåtens vänner, med drygt 500 medlemmar som också är aktieägare. Dessutom finns privatpersoner och företag som köpt aktier för att stötta bolaget.
– Jag känner att vi har ett jättestöd för båtens existens. Vi får stöd från kommunerna för att få verksamheten att gå runt och de är intresserade att vi finns kvar.
På grund av personalbristen har det hänt att Boxholm II fått stå kvar i hamnen i Tranås och turer fått bokas av. Men det är framtiden som oroar Håkan och Bengt mest.
– Det bekymrar mig mycket och bidrar till min dåliga nattsömn, säger Bengt.
– Det känns skit. Det får inte fortsätta så här för då lägger jag också av, säger Håkan.