Matsalsbordet är vackert dukat.
I slutet av en kilometerlång grusväg i Boxholm ligger ett rött hus. Där bor Viktoria Wiström och Anton Karlsson, tillsammans med den drygt nio veckor gamla beaglevalpen Svante. Gården har tillhört Viktorias släkt sedan 1922.
– Jag är uppvuxen på den här gården, men i huset som ligger 100 meter bort. Min farmor bodde i det här huset själv och kände att det var lite stort, så hon flyttade till en lägenhet istället och då var vi sugna på att flytta hit, berättar Viktoria och slår sig ner vid det vackert dukade bordet i matsalen.
För ungefär ett år sedan påbörjade paret renoveringen och flytten ägde rum i början av september i fjol. Anton berättar att de lagt drygt 1 000 timmar på huset, men att de har fått mycket hjälp av sina familjer, framförallt av Antons pappa Niklas som jobbat som snickare tidigare. Kaffekokaren puttrar trivsamt i bakgrunden medan Anton pratar.
– Vi har nog skaffat oss ett intresse för renovering med tiden. Det är alltid kul att bygga sitt hem och fixa det som man vill att det ska se ut, säger han och ställer fram rykande varmt kaffe på bordet i matsalen.
– Det har alltid varit kul att greja med saker, men när man bott i lägenhet har det inte varit samma grej. I hus finns det hur mycket grejer som helst att göra. Det är nog ett intresse som vuxit fram med huset, håller Viktoria med.
Ljusinsläppet i det drygt 200 kvadratmeter stora huset är massivt och alla rum lyses upp av februarisolen utanför. Snön glittrar på marken och den lantliga miljön både i och utanför huset är rofylld.
Det ljusa vardagsrummet.
Kvar i huset finns även efter den omfattande renoveringen minnen från Viktorias släkt.
– Eftersom det är en släktgård vill vi bevara det som släkten gjort och slitit med innan, så alla golv förutom i köket och hallen är bevarade, berättar hon.
– Vi är båda intresserade av det gamla och tycker det är fint, håller Anton med.
På väggarna hänger tavlor av Viktorias farfars gamla hästar.
På en byrå i matsalen står en tavla med gamla, bevarade tapeter från släktgården.
Många möbler i huset är gamla och bevarade från både hans och Viktorias släkter. På väggarna hänger tavlor av Viktorias farfars gamla hästar liksom en tavla med några gamla tapeter från huset.
– Vi vill ha en balans mellan den gamla stilen och moderna - varmt, ombonat och personligt, säger Viktoria och ser sig omkring.
Köket är parets favoritrum i huset.
Köket är både hennes och Antons favorit-rum i huset.
– Det är modernt och fräscht, men har ändå en gammal touch med den gamla spisen. Den stod där uppe först i ett gammalt drängkök, men nu har vi flyttat ner den, förklarar Viktoria.
I köket finns en gammal, bevarad spis.
Köket är specialbeställt från ett lokalt företag i Boxholm, berättar hon vidare.
– Vi vill gynna lokala företag, förklarar hon.
Men trots många timmars renovering är inte huset helt klart än.
Många möbler är bevarade från både Viktorias och Antons släkter.
– Tanken var att vi inte skulle vara sådana som lämnar någon ofärdig list, utan vi skulle göra klart allt innan vi flyttade in, säger Anton.
– Men vi har ett rum på övervåningen som är helt orört än, fyller Viktoria i.
Det är ett sovrum med två kattvindar på sidan som paret planerar att slå ut och göra två rum av.
Detalj i köket.
– Det kommer bli kontor och sovrum i framtiden. Just nu är det ett väldigt mörkt rum med bruna 70-talstapeter som pappa valde när han bodde här som liten, berättar Viktoria.
Framöver ska paret även bygga en altan på baksidan. Men trots att de inte är helt klara är de nöjda med hemmet, och de trivs med att renovera.
– När saker blir färdigt blir man sporrad. Det kommer hela tiden en belöning av arbetet, ler Anton och Viktoria håller med.