– Vi kommer att avslå ansökningar från gymnasieelever som skolkar mycket, säger stiftelsens förvaltare Per-Åke Agnevik.
Boxholmshemmen har ett privilegium som heter studiepengar från Carl Tryggers stipendiestiftelse. En gymnasiestuderande som kommer från Boxholm får skattefritt 6 500 kronor per termin. Den enda prestation som behöver göras är att fylla i och skicka in en ansökningsblankett åtföljt av studieintyg.
För den som pluggar på de närmast belägna gymnasierna i Mjölby eller Tranås ordnar dock skolorna dessa intyg automatiskt genom direktkontakt med stiftelsen.
Vi träffade fyra Boxholmselever på Kungshögaskolan, ett av Mjölbys två gymnasier. Tre av dem hade nu i höst börjat på vård- och omsorgsprogrammet, den fjärde på barn och fritid. Ingen av dem hade några invändningar mot Tryggerstiftelsens bestraffande av skolk, när det skenar iväg.
– Går man inte i skolan är man inte värd pengarna, säger Loviza Fjellborg.
Alla fyra känner till möjligheten att få stöd från stiftelsen och ser det som självklart att söka.
I Sverige har skolk och avbrutna gymnasiestudier uppmärksammast allt mer på senare år. För ett par år sedan beslutade CSN (Centrala studiestödsnämnden) att inte längre se mellan fingrarna med skolket utan började agera.
– Senaste läsåret var det 7,9 procent av gymnasieeleverna som förlorade sina studiebidrag från CSN på grund av skolk. De signaler och uppgifter vi har tyder på att det ser lika illa ut i vårt område som i landet i stort, säger Per-Åke Agnevik.
Tidigare år har hänt att enstaka elever fått sina ansökningar avslagna på grund av att de inte på något vis skött sina gymnasiestudier.
Efter att ha fått utdrag på den ogiltiga frånvaron (som Per-Åke Agnevik gärna benämner skolk eftersom han tycker att saker och ting bör nämnas vid sitt rätta namn) vid Holavedsskolan i Tranås har stipendiestiftelsens styrelse fått bekräftelse på att problemet är omfattande och att Boxholmseleverna på skolan inte utgör något undantag.
Pe-Åke Agnevik har hört kommentarer om att ”det måste vara invandrarbarn”.
– Det är fel. Det är medelsvenssons barn som dominerar, säger han.
Styrelsen började ta i lite mer med hårdhandskarna i våras och avslog sju ansökningar från elever som studerar på gymnasierna i Tranås eller Mjölby. Nu i höst ska man kontrollera skolket mer konsekvent på alla skolor, även friskolorna.
– Vi säger inte exakt vad gränsen går för hur mycket skolk som kan tolereras utan vi vill lyssna lite på vad skolorna säger. Svårigheten för oss är att få till rättvisa mellan skolorna.
Det ärinte aktuellt att låta studieresultaten påverka bedömningen av ansökningarna utan det är skolket som stipendiestiftelsen vill hjälpa till att få bort.