Rekordbelopp till kriget mot invasiva växter

Intresset för att bekämpa invasiva arter har exploderat, både i Sverige och i Östergötland. "Det är en jätteboom i branschen", säger ekologen Joakim Wester.

Åsa Leuhusen från Länsstyrelsen och ekologen Joakim Wester gläds åt att mer pengar finns till att bekämpa invasiva arter.

Åsa Leuhusen från Länsstyrelsen och ekologen Joakim Wester gläds åt att mer pengar finns till att bekämpa invasiva arter.

Foto: Claes Nilsson

Boxholm2021-09-12 06:00

Vi träffas i Gökshult, några mil från Boxholm. Här leder Joakim Wester arbetet med att gräva upp den invasiva blomsterlupinen som spridit sig på ett drygt 2 000 kvadratmeter stort område. Jobbet är tungt och tidskrävande, hela plantan ska grävas upp och sedan läggas i sopsäckar för att till slut brännas på en återvinningscentral.

– Det kommer att ta ungefär tre dagar för fyra–fem personer att rensa det här området, säger Joakim Wester. 

Är växten borta för gott efter det?

– Nej, det är ett långsiktigt arbete på flera år. Men man ser effekt på några få år. Vi gör en räddningsinsats för att skydda marken och våra inhemska arter.

Om man har blomsterlupin i sin trädgård, hur ska man tänka?

– Gräv upp plantan, det är viktigt att få med hela roten. Skicka materialet till förbränning, säger Joakim Wester.

undefined
Lupiner går att bekämpa under större delen av säsongen. Även när de, som här, är överblommade.

Blomsterlupinen är en vacker blomma och många vill ha den i sin närhet trots att den är invasiv.

– Så är det. Men det finns andra arter av lupiner som inte är invasiva som man kan ha istället, säger Åsa Leuhusen som är samordnare för invasiva främmande arter på Länsstyrelsen.

Joakim Wester fyller i:

– Blomsterlupinen är märkligt förknippad med midsommar, och tittar man runt på olika turistsajter i Sverige är det ofta man ser bilder med hav av blomsterlupiner.

I år har Länsstyrelsen i Östergötland fått fyra miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att bekämpa invasiva landlevande växter. Det är ett rekordbelopp.

– Målet är att vi ska använda varje krona innan året är slut. De här ansökningarna görs årsvis och det är alltid en osäkerhet hur mycket pengar det blir, säger Åsa Leuhusen.

undefined
Lupinerna packas ner i sopsäckar som sedan körs iväg till förbränning.

Totalt har Länsstyrelsen genomfört bekämpningsinsatser på cirka 20 platser i länet under 2021, varav hälften på kommunägd mark. Växterna som bekämpas är, förutom blomsterlupinen, även jätteloka och jättebalsamin.

– Jag hoppas så klart att vi kan fortsätta på samma vis. Det är ett långsiktigt arbete och det vore tråkigt om vi tvingas sluta med bekämpningarna för att pengarna inte räcker till, säger Åsa Leuhusen.

Mer pengar signalerar i alla fall att medvetenheten för invasiva arter är större nu än för bara några år sedan. Företaget som Joakim Wester jobbar för har växt i snabb takt i och med att intresset för bekämpning ökar och företaget har under 2021 genomfört bekämpningsinsatser i 13 av 21 län runt om i Sverige.

– Det är en jätteboom i branschen. I januari när jag började på vårt företag var vi 20 personer, nu är vi 27. Folk har verkligen börjat fatta vad en invasiv art är, säger Joakim Wester.

undefined
Det är ett krävande arbete att gräva upp lupiner. Hela roten måste med.

Området i Gökshult gränsar till ett Natura 2 000-området och har höga naturvärden. Här finns bland annat den sällsynta trumgräshoppan. Det är just den här typen av områden som Länsstyrelsen fokuserat på i arbetet med att få bort de invasiva arterna. 

– Dessutom har vi kunnat göra en hel del inventeringsarbete under året, så vi har mycket data till nästa år, säger Åsa Leuhusen.

Värstingen bland de invasiva växterna, parksliden, finns det ännu ingen bekämpningsplan för. Fokus just nu är att sprida kunskap om arten och att uppmana allmänheten att rapportera in den på www.invasivaarter.nu.

– Det finns helt enkelt ingen känd metod som fungerar på den, säger Åsa Leuhusen.

Hur ska man göra om man har parkslide på sin tomt?

– Ha koll på var den finns och kontakta en expert för att höra hur du ska gå till väga, säger Joakim Wester.

Invasiva arter

Gemensamt för alla främmande invasiva arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka.

Andra exempel på invasiva arter är svarthuvad snigel, vattenpest, nilgås och svartmunnad smörbult.

Källa: Naturskyddsföreningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!