Om man tror att ett garage ska vara smutsigt och oljigt får man tänka om när man kommer in i 25-åriga Isak Laggs garage i Boxholm.
Det är rent och prydligt och vid sin dragsterbil står Isak själv och mekar. I garaget finns även bilen som Isak körde när han startade sin karriär inom dragstersporten.
– Jag hade inget bilintresse när farsan köpte den bilen åt mig, jag satt mest hemma och spelade på datorn, skrattar Isak.
Det var när Isak var 16 år som pappa Jonny rusade in i hans rum och frågade om han ville köra dragster.
– Jag sa ja och då bytte farsan en båt mot en dragsterbil. Sedan följde han med mig på den första tävlingen där jag tog licens men sedan dess har jag stått på egna ben, säger Isak.
Så även om din pappa är en legend inom sporten så sköter du allt själv?
– Jag styr upp allt själv även om inte alla tror det. Jag har ett eget team, jag planerar vilka tävlingar jag ska vara med i och jagar egna sponsorer.
Isak tycker att det var rätt av hans pappa att "släppa honom" så att han på egen hand fick lära sig om bilar och om sporten. Även om det varit tufft ibland.
– Jag visste inget om motorer, jag hade ju bara trimmat moppen tidigare. Men jag skaffade mig ett motorintresse och har lärt mig själv efter hand att meka med bilar.
Börjar folk förstå att du har en egen karriär och ett eget team?
– Ja, det tror jag. Men jag minns första tävlingen som jag vann där jag presenterades som "Jonny Laggs grabb" när jag gick upp på prispallen. Det kändes så där, jag var ju så nöjd med min egna insats, utan att pappa var med.
Betyder det mycket för dig att stå på egna ben?
– Jättemycket! Det är första gången som jag lyckats med något i mitt liv och första gången jag känner att jag har talang för något.
Isaks karriär i dragracing har gått spikrakt uppåt. Detta år har han bland annat vunnit EM, blivit trea i SM och vunnit en tävling i Tierp.
– Detta år har varit helt jäkla fantastiskt, det är i stort sett full pott i alla tävlingar! Och med tanke på de förutsättningar vi hade inför detta år är det helt ofattbart hur bra det gått!
Vilken merit rankar du högst?
– Att jag äntligen, efter nio år, vann European Dragracing Championship Superseries och blev bäst i Europa i min klass! Jag har inte hunnit smälta det ännu!
Och din pappa vann även han EM i sin klass?
– Det är liksom grädden på moset, att farsan och jag vann EM samma år! På dragracingbanketten i vinter kommer vi nog fälla några tårar båda två när vi går upp överst på pallen tillsammans för första gången.
Alla framgångar i år känns extra bra med tanke på hur säsongen 2024 startade, där vare sig han eller Jonny hade bilar som var körbara.
– Jag var redo att kasta in handduken. Först var det totalt motorras på min trailer på väg till en tävling, så den blev skrot. I samma tävling pajade farsans bakaxel när han körde i 400 km/h. Några månader senare rasade motorn på min bil.
Den värsta händelsen för både Isak och pappa Jonny var dock olyckan på Mantorp Park där Johnnys bil exploderade i depåtältet. Både Jonny och Isak beskriver det som en krigszon med blod, skadade människor och ett tält som stod i lågor.
– Jag satt i bilen när den exploderade vilket är den säkrast platsen. Jag minns inte mycket, bara att jag flög ur bilen och började hjälpa de som var skadade, berättar Isak.
Du har fått mycket beröm för ditt agerande av både din pappa och andra på plats?
– Jag minns inte mycket av olyckan. Just då gjorde bara det jag kunde utan att egentligen tänka efter. Jag hjälpte de som var skadade så gott jag kunde, tills ambulanspersonalen var på plats.
Isak är tacksam att det inte blev några allvarligare skador och poängterar att säkerheten är rigorös vid tävlingar.
– Detta orsakades av ett enkelt misstag som trots det aldrig hänt tidigare. Så det visar hur stor säkerheten är inom sporten.
Tanken i Mantorp den gången var att Isak skulle köra upp för att få licens för att få köra bilar med samma starka motor som det är i Jonnys bil. Nu ett år senare har han äntligen den licensen och han hoppas på att han kan få de ekonomiska förutsättningarna för att köpa en bil med samma kapacitet som sin pappas.
– Min bil har 1000 Hk, papps har 5000 Hk. Så det är en jäkla skillnad, jag hinner läsa en tidning i min bil om man jämför farten, skrattar Isak.
Hur långt kör ni på banan?
– Banan är 400 meter och i min egna bil har jag kört på 7,71 sekunder med en fart på 276 km/h. I farsans bil körde jag på 5,45 sekunder med farten 377 km/h.
Är det stor skillnad även när du sitter i bilarna?
– När jag körde farsans bil såg jag inte målet, det gick så jäkla fort! När man kör sådana bilar måste man även genomgå en läkarundersökning varje år med bland annat EKG. Det är påfrestande för kroppen.
Medans Jonnys team är det äldsta teamet på tävlingarna är Isaks team helt klart det yngsta. Och Isak beskriver sitt team som "ungkarlsteamet" även om hans flickvän Lea Filipsson är med där också.
– Teamet kallas även "Fördärvet" av de andra teamen i sporten. Vi fick det namnet då det oftast är lite röj i vårt tält efter tävlingarna, skrattar Isak.
Fredrik Hagberg är en av grabbarna i teamet och han har varit med Isak från start. De är även jobbarkompisar och kör båda lastbil på Boxholms Åkeri.
– Jag arbetar heltid med att köra lastbil där och min chef, Benny Persson, är fantastisk. Utan hans förståelse för mig och mina tävlingar skulle det inte funka.
Det blir inte mycket fritid?
– Nej, på helgerna bor jag i garaget och på vardagarna i en lastbil. Jag älskar det livet!
Isak hinner dock med att hänga en del med farsan i garaget och genom det gemensamma intresset för motorer och bilar har de blivit mer bästa kompisar än far och son.
– Jag är väldigt stolt över det farsan lyckats med inom sporten och jag tror att han är stolt över mig, säger Isak med ett leende.
Kan du någon gång bli orolig när han kör?
– Absolut, om bilen börjar vingla när han kör blir jag supernervös. Och när jag fick en "wheeling" och framdäcken släppte från marken vet jag att han blev livrädd för att jag skulle slå över med bilen.
Även om far och son Lagg tävlar var för sig ger de varandra tips. Och det finns en framtida dröm för dem båda två.
– Drömmen är att jag och farsan får tävla mot varandra, helst i en final. Det skulle vara så häftigt! Så jag hoppas att jag får råd med en bil i samma klass som hans innan han slutar att tävla.