Lunglaven, som är nära hotad, visar att det funnits lövträd på platsen eller i närheten under hundratals år.
Nu är det klart att det igenväxande odlingslandskapet kring Månhults gårdar blir naturreservat. I veckan sade kommunstyrelsen i Boxholm ja till länsstyrelsens förslag om att bilda ett naturreservat i den gamla kulturbygden cirka 6,5 kilometer nordost om Malexanders kyrka.
– Månhult blir bland de största och mest värdefulla naturreservaten i Östergötland, berättar naturvårdshandläggare Jens Johannesson på Länsstyrelsen i Östergötland.
Gullpudran växer i källor och lövkärr i skogen.
Området som har en lång historia som odlingsmark består av varierade naturmiljöer med lundartade lövskogar, gamla lövträd, blommande gräs- och buskmarker och naturskogsartad barrskog. Här finns flera rödlistade arter, signalarter och arter som gynnas av att markerna slås eller betas.
I Månhult finns också olika lavar som börjar bli hotade och insekter som behövs för mångfalden. Flera hackspettsarter och stenknäck utgör en del av det rika fågellivet. För att mångfalden ska bestå och utvecklas ska området restaureras och undantas från skogsbruk. Det innebär bland annat att den gran som tidigare planterats ska tas bort.
– Det återstår en del arbete innan området är återställt, säger Jens Johannesson.
Det bästa sättet för att bevara och återskapa de mosaik- och odlingslandskapsvärden som området har och har haft vore att låta djur beta där.
Lind är ett av de ädellövträd som växer i det blivande naturreservatet.
– Och allra bästa vore det förstås att markerna brukades som förr men det går ju knappast, säger Jens Johannesson. Men kanske kan vi ha bete på någon del.
Hjortar och annat vilt kan också bidra till betet och slåtter kan delvis ske med maskiner.
Området som ägs av Boxholms skogar har varit uppmärksammat ända sedan 1970-talet för sina naturvärden. 1983 framhölls områdets rikedom på ädellövträd i "Natur- & kulturmiljöer i Östergötland. Efter en inventering av skogsmarkernas naturvärden 2006 påbörjade diskussionen om att bilda ett naturreservat och 2017 drog arbetet med att bilda naturreservatet igång ordentligt.
Vätterosen är en av de växter som saknar klorofyll. Den parasiterar på flera arter av lövträd. Namnet har den fått för att liksom vättarna lever större delen av sitt liv under jord.
–Vi delar uppfattningen om att det här är ett unikt område som bör skyddas och stärkas och är positiva till det naturreservatet, säger skogsbolagets vd, Johan Carpholm. Han berättar att av bolagets cirka 36 000 hektar skog är det ytterligare cirka 600-700 hektar som är naturklassade.
– Arbetet med att ombilda dem till naturreservat pågår också just nu, säger Johan Carpholm.
Första kvartalet i år kommer ombildningen av Månhult till naturreservat troligen vara klar.
En typisk miljö i en del av Månhult.