22 tävlingar har hållits på Parketten i Boxholm sedan 1992 (ett år blev det ingen tävling). Frågan är hur det började?
– Jag var ombud för Lutherhjälpen och tänkte att man kunde samla in pengar till den. Dessutom var jag väldigt engagerad i Boxholms OK och ville gynna orienteringsklubben också. Totalt har vi sedan starten samlat in en kvarts miljon kronor till ändamål som ligger mig varmt om hjärtat. Då känns det ansvarsfullt att fortsätta.
I princip är det samma upplägg på frågorna år efter år i tävlingen.
– Jag anstränger mig för att det ska vara så brett som möjligt. Både högt och lågt, nordisk mytologi och seriefiguren Helge. Vanligt folk ska kunna vara med. Man ska inte behöva en akademisk examen för att vinna och en industriarbetare ska kunna vara med på lika villkor som en lärare.
Hur känns det att bli prisad?
– Jag är inte direkt överraskad eftersom jag har varit nominerad tidigare. Och tävlingen är ju omtyckt och ökar i antal lag. I år var det rekord med 40 lag, varav några utsocknes. Men visst är jag glad över priset. Det är alltid roligt att bli uppskattad. Mina snälla och vuxna barn skulle nog säga som så att: ni verkar ha en ganska vid uppfattning om kultur i Boxholm.
Lyckade frågesporter betyder dock inte att de alltid är befriade från fel. Även en kulturstipendiat kan misslyckas. Slamkrypare har förekommit och ett år utsågs fel vinnare. Fast vinnarlaget fick blommor året därpå i stället.
– Men största felet skedde nog i år när jag formulerade en fråga och råkade säga svaret.
Vilken är din minst lyckade fråga?
– Haha, det är en fråga från en tipspromenad och som jag aldrig kommer att ställa igen. Det var en skiljefråga som löd: Hur många nötter är det i påsen?, berättar Karl-Johan Norén som inte säger sig vara så duktig själv i frågesport. Inte på svaren i alla fall.
Hur stipendiesumman 7 000 kronor ska användas har han inte bestämt.