"Vi har förståelse för att alla måste dra sitt strå till stacken. Men vi ser också att vi har gjort mycket under det senaste året", säger Matilda Petterquist, ordförande och förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Boxholm.
Under måndagen antog kommunfullmäktige budgeten för 2025. Budgeterat resultat för år 2025 uppgår till drygt 8 miljoner kronor.
I budgetunderlaget kan man läsa att det prognostiserade resultatet för 2024 visar på ett underskott för barn-och utbildningsområdet på cirka 12,5 miljoner kronor. Orsaken är ökade lön- och hyreskostnader, inflation och minskade statsbidrag.
Inför 2025 ökar ramen för barn och utbildning med cirka 11 miljoner kronor och det motsvarar det prognostiserade utfallet för 2024. Ombyggnationer och renoveringar av Stenbockskolan, Dalens förskola och Åsbogården är inte inräknade i budgeten.
– Vi har utgått från prognostiserat utfall i förslag till budget och sedan har vi minskat ner budgeten med två procent. Det har vi gjort även för skolans område. Då har vi hamnat på de siffrorna, säger kommunalrådet Claes Sjökvist (S).
Under 2025 finns inga prioriteringar eller investeringar i barn- och utbildningsverksamheten i budgeten.
Budgetunderlaget beskriver att frånvaron på satsningar kan leda till en försämrad lärmiljö, vilket i längden kan påverka både trivsel och säkerhet för barn, elever och medarbetare.
Vidare kan frånvaron av investeringar i pedagogiskt material och digitala verktyg begränsa möjligheten att erbjuda en modern och relevant utbildning. Bristen på prioriteringar och investeringar kan också påverka arbetsmiljön för medarbetarna.
Budgetunderlaget beskriver att frånvaron på satsningar kan leda till en försämrad lärmiljö, vilket i längden kan påverka både trivsel och säkerhet för barn, elever och medarbetare.
Inför budgeten kallade kommunen till en MBL-förhandling med de fackliga organisationerna. Samtliga fack reserverade sig mot budgeten. Sveriges lärare menar att budgetutrymmet för barn- och utbildning inte rimmar med de mål som kommunen själva beskriver i underlaget.
– I inledningen till budgetdokumentet skriver de att satsar för att bibehålla skolan på en hög kvalitetsnivå och de ser skolan som en av kommunens viktigaste funktioner. Det här budgetutrymmet innebär ytterligare besparingar, säger Matilda Petterquist, ordförande och förhandlingsombud för Sveriges lärare i Boxholm.
Under föregående år bantade Boxholms kommun i ledningsorganisationen när bland annat en rektor försvann. Enligt Matilda Petterquist har tjänster inte tillsatts när personal slutat och en grupp för särskild undervisning har tagits bort på mellanstadiet.
– Vi har förståelse för att alla måste dra sitt strå till stacken. Men vi ser också att vi har gjort mycket under det senaste året. Det är tuffa lagkrav som vi måste uppfylla. Andelen barn med särskilda behov ökar. Barnantalet sjunker i Sverige, men det ser vi inte i Boxholm än. I förskolan handlar det om enstaka färre barn. I årskurs 4-9 ser vi istället att elevantalet ökar. Under nästa år kommer vi ha tre paralleller i alla årskurser på högstadiet.
"De har aldrig sagt ja till en budget i Boxholms kommun. Sveriges lärare tycker alltid att det är för dåligt och sedan hänger övriga fackföreningar med", säger Claes Sjökvist (S), ordförande för kommunstyrelsen i Boxholm
Claes Sjökvist menar att Sveriges lärare konsekvent reserverar sig mot den kommunala budgeten.
– De har aldrig sagt ja till en budget i Boxholms kommun. Sveriges lärare tycker alltid att det är för dåligt och sedan hänger övriga fackföreningar med. Mer pengar behöver inte betyda mer bättre verksamheter. Fler huvuden behöver inte heller betyda bättre kvalitet. Vi måste ha rätt kompetenser på rätt plats och utgå ifrån behoven som finns. Vi har det prioriteringsutrymme vi har och kan skolan påvisa att de behöver mer medel för att utföra sitt jobb så kommer man få det.
Claes Sjökvist berättar att sjukskrivningar påverkat ekonomiavdelningen på kommunen. Det har i sin tur påverkat budgetarbetet.
– Hade det varit normalläge hade vi utgått från prislappsmodellen. Vi har inte haft kartan för att lägga rutten för kommande år. Jag vill ha in satsningar inom i skolan. Men vi måste vänta, vi måste prioritera och bygga upp ett utrymme för framtida behov. Annars står vi här varje år och inser att vi med nöd och näppe håller näsan över vattenytan.
Han menar att de minskade barnkullarna kan få konsekvenser för kommande år.
– För varje år kommer vi troligtvis se att skolan får mindre pengar. Det betyder inte att vi satsar mindre, utan att budgeten förhåller sig till de behov vi ser.
I budgetunderlaget kan man läsa att det prognostiserade resultatet för 2024 visar på ett underskott för barn-och utbildningsområdet på cirka 12,5 miljoner kronor. Orsaken är ökade lön- och hyreskostnader, inflation och minskade statsbidrag.
Claes Sjökvist förklarar att det kommer ske en fortsatt budgetprocess de kommande månaderna för att klargöra kostnaderna inom de olika nämnderna.
– En budget är en kvalificerad gissning vad våra verksamheter kommer kosta. Det Sveriges lärare ser är kanske inte hela sanningen. Det vi antagit nu är en rambudget. Vi kommer att fatta beslut om nämndernas detaljbudgetar i februari. Först då vet vi hur det blir för skolan.