"Vi har förstÄelse för att alla mÄste dra sitt strÄ till stacken. Men vi ser ocksÄ att vi har gjort mycket under det senaste Äret", sÀger Matilda Petterquist, ordförande och förhandlingsombud för Sveriges LÀrare i Boxholm.
Under mÄndagen antog kommunfullmÀktige budgeten för 2025. Budgeterat resultat för Är 2025 uppgÄr till drygt 8 miljoner kronor.
I budgetunderlaget kan man lÀsa att det prognostiserade resultatet för 2024 visar pÄ ett underskott för barn-och utbildningsomrÄdet pÄ cirka 12,5 miljoner kronor. Orsaken Àr ökade lön- och hyreskostnader, inflation och minskade statsbidrag.
Inför 2025 ökar ramen för barn och utbildning med cirka 11 miljoner kronor och det motsvarar det prognostiserade utfallet för 2024. Ombyggnationer och renoveringar av Stenbockskolan, Dalens förskola och à sbogÄrden Àr inte inrÀknade i budgeten.
â Vi har utgĂ„tt frĂ„n prognostiserat utfall i förslag till budget och sedan har vi minskat ner budgeten med tvĂ„ procent. Det har vi gjort Ă€ven för skolans omrĂ„de. DĂ„ har vi hamnat pĂ„ de siffrorna, sĂ€ger kommunalrĂ„det Claes Sjökvist (S).
Under 2025 finns inga prioriteringar eller investeringar i barn- och utbildningsverksamheten i budgeten.
Budgetunderlaget beskriver att frÄnvaron pÄ satsningar kan leda till en försÀmrad lÀrmiljö, vilket i lÀngden kan pÄverka bÄde trivsel och sÀkerhet för barn, elever och medarbetare.
Vidare kan frÄnvaron av investeringar i pedagogiskt material och digitala verktyg begrÀnsa möjligheten att erbjuda en modern och relevant utbildning. Bristen pÄ prioriteringar och investeringar kan ocksÄ pÄverka arbetsmiljön för medarbetarna.
Budgetunderlaget beskriver att frÄnvaron pÄ satsningar kan leda till en försÀmrad lÀrmiljö, vilket i lÀngden kan pÄverka bÄde trivsel och sÀkerhet för barn, elever och medarbetare.
Inför budgeten kallade kommunen till en MBL-förhandling med de fackliga organisationerna. Samtliga fack reserverade sig mot budgeten. Sveriges lÀrare menar att budgetutrymmet för barn- och utbildning inte rimmar med de mÄl som kommunen sjÀlva beskriver i underlaget.
â I inledningen till budgetdokumentet skriver de att satsar för att bibehĂ„lla skolan pĂ„ en hög kvalitetsnivĂ„ och de ser skolan som en av kommunens viktigaste funktioner. Det hĂ€r budgetutrymmet innebĂ€r ytterligare besparingar, sĂ€ger Matilda Petterquist, ordförande och förhandlingsombud för Sveriges lĂ€rare i Boxholm.
Under föregÄende Är bantade Boxholms kommun i ledningsorganisationen nÀr bland annat en rektor försvann. Enligt Matilda Petterquist har tjÀnster inte tillsatts nÀr personal slutat och en grupp för sÀrskild undervisning har tagits bort pÄ mellanstadiet.
â Vi har förstĂ„else för att alla mĂ„ste dra sitt strĂ„ till stacken. Men vi ser ocksĂ„ att vi har gjort mycket under det senaste Ă„ret. Det Ă€r tuffa lagkrav som vi mĂ„ste uppfylla. Andelen barn med sĂ€rskilda behov ökar. Barnantalet sjunker i Sverige, men det ser vi inte i Boxholm Ă€n. I förskolan handlar det om enstaka fĂ€rre barn. I Ă„rskurs 4-9 ser vi istĂ€llet att elevantalet ökar. Under nĂ€sta Ă„r kommer vi ha tre paralleller i alla Ă„rskurser pĂ„ högstadiet.
"De har aldrig sagt ja till en budget i Boxholms kommun. Sveriges lÀrare tycker alltid att det Àr för dÄligt och sedan hÀnger övriga fackföreningar med", sÀger Claes Sjökvist (S), ordförande för kommunstyrelsen i Boxholm
Claes Sjökvist menar att Sveriges lÀrare konsekvent reserverar sig mot den kommunala budgeten.
â De har aldrig sagt ja till en budget i Boxholms kommun. Sveriges lĂ€rare tycker alltid att det Ă€r för dĂ„ligt och sedan hĂ€nger övriga fackföreningar med. Mer pengar behöver inte betyda mer bĂ€ttre verksamheter. Fler huvuden behöver inte heller betyda bĂ€ttre kvalitet. Vi mĂ„ste ha rĂ€tt kompetenser pĂ„ rĂ€tt plats och utgĂ„ ifrĂ„n behoven som finns. Vi har det prioriteringsutrymme vi har och kan skolan pĂ„visa att de behöver mer medel för att utföra sitt jobb sĂ„ kommer man fĂ„ det.
Claes Sjökvist berÀttar att sjukskrivningar pÄverkat ekonomiavdelningen pÄ kommunen. Det har i sin tur pÄverkat budgetarbetet.
â Hade det varit normallĂ€ge hade vi utgĂ„tt frĂ„n prislappsmodellen. Vi har inte haft kartan för att lĂ€gga rutten för kommande Ă„r. Jag vill ha in satsningar inom i skolan. Men vi mĂ„ste vĂ€nta, vi mĂ„ste prioritera och bygga upp ett utrymme för framtida behov. Annars stĂ„r vi hĂ€r varje Ă„r och inser att vi med nöd och nĂ€ppe hĂ„ller nĂ€san över vattenytan.
Han menar att de minskade barnkullarna kan fÄ konsekvenser för kommande Är.
â För varje Ă„r kommer vi troligtvis se att skolan fĂ„r mindre pengar. Det betyder inte att vi satsar mindre, utan att budgeten förhĂ„ller sig till de behov vi ser.
I budgetunderlaget kan man lÀsa att det prognostiserade resultatet för 2024 visar pÄ ett underskott för barn-och utbildningsomrÄdet pÄ cirka 12,5 miljoner kronor. Orsaken Àr ökade lön- och hyreskostnader, inflation och minskade statsbidrag.
Claes Sjökvist förklarar att det kommer ske en fortsatt budgetprocess de kommande mÄnaderna för att klargöra kostnaderna inom de olika nÀmnderna.
â En budget Ă€r en kvalificerad gissning vad vĂ„ra verksamheter kommer kosta. Det Sveriges lĂ€rare ser Ă€r kanske inte hela sanningen. Det vi antagit nu Ă€r en rambudget. Vi kommer att fatta beslut om nĂ€mndernas detaljbudgetar i februari. Först dĂ„ vet vi hur det blir för skolan.