Gunnar vill att Boxholms kommun tar tag i problemet och hänvisar till att skydd av miljö och hälsa är kommunala frågor.
– Jag skrev ett medborgarförslag om att kommunen ska medverka till att minska skarv i Boxholms sjöar, säger Gunnar Andersson.
Förslaget skickas till kommunstyrelsen men enligt Stefan Andersson (M) är det länsstyrelsens sak att besluta om skyddsjakt.
Gunnars stuga ligger vid sjön Öjaren mellan Boxholm och Ulrika. Skarv har i många år funnits större sjöar. Han tror att fågelflockarna kommer därifrån i jakt på nya fiskevatten.
Tidigare har det varit upp till fiskerättsinnehavarna och fiskevårdsområdena att ansöka om skyddsjakt på skarv. Länsstyrelsen har beviljat med tidsangivelser och antal fåglar som får skjutas. Man har inte beviljat tillstånd under fågellivets häckningstid på våren.
I år har reglerna för skyddsjakt på skarv ändrats. Man har infört skyddsjakt på enskilds initiativ. Jaktförordningen ger nu enskilda markägare och jakträttsinnehavare möjlighet att bedriva skyddsjakt på skarv utan att söka tillstånd.
Det innebär ju inte att det är fritt fram att skjuta. Det får ske inom 300 meter från fast eller rörligt fiskeredskap, samt mellan augusti och februari. Hur många skarvar som skjutits enligt denna nya regel är okänt.
– Det är inte rapporteringsskyldighet på det så det har jag ingen uppfattning om, säger Markus Grenestam, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Han menar att skyddsjakten handlar om att skrämma bort fåglarna, inte om att decimera antalet djur. Dessutom ska syftet med skyddsjakten vara att minska skador, och då är det främst på fisket man tänker på. Skarven äter mycket fisk. Den kan även skada vegetation med sin aggressiva spillning. Dessutom kan den skada fiskeredskap, till yrkes- och sportfiskares missnöje.
Stefan Andersson sitter även i Sommens fiskevårdsområde. Enligt honom har skarven inventerats varje år i sjön. och det häckar mellan ett- och tvåtusen skarvar i sjön. Förra året sköts cirka 200 skarvar i sjön. I år ska man, enligt honom, ha kommit upp i omkring 120.
– En skarv äter 0,3–0,5 kilo fisk per dygn. Så det är inte svårt att föreställa sig vad en flock med tusen skarvar kan ställa till med i en liten sjö som den här, säger han.
Gunnar Andersson visar en bild han tagit under hösten. Det är alldeles svartprickigt av skarv ute på vågorna i den idylliska sjön Öjaren som omges av skog.
Den största markägaren i och runt sjön är Boxholms skogar. Vd Johan Carpholm säger att frågan om situationen i Öjaren har kommit upp i höst och kommer att diskuteras mellan markägarna.
Det finns flera olika intressen, fiske, turism, naturvård och ornitologi. Skarvens närvaro väcker känslor men skyddsjakten kan vi bara söka utifrån fakta som regleras i lagstiftningen, menar han.
– Jag tror att det kommer att öka med ungfåglar som framför allt under hösten flyger till fler sjöar. Det problem som Gunnar har i Öjaren kan nog komma att sprida sig. Det handlar inte om att ta bort dem helt, utan att hålla det på en rimlig nivå så att inte en art tar över, menar Johan Carpholm och menar att det är viktigt att ta hänsyn till andra arter som kan störas av skyddsjakt.
Gunnar ser skarvarnas härjningar som en sanitär olägenhet och en miljöskada och vill att kommunen agerar.
– Det känns som att alla legat för lågt i den här frågan. Man borde ha agerat innan det blev ett så stort problem, säger han.