När Ingeborg Johansson trampade på nålen, hemma i köket i Boxholm, försökte hon få bort den. Men nålen gick av och hon fick ut bara en liten bit. Resten, 11 millimeter, försvann inne i foten.
-- Det gjorde fruktansvärt ont, säger Ingeborg Johansson.
Men eftersom det hände på natten väntade Ingeborg till nästa dag med att be om läkarhjälp. Då ringde hon till sin makes läkare och fick rådet att åka till akuten på lasarettet i Motala. Där blev hon undersökt 18 december och hennes fot röntgades.
-- Läkaren bekräftade att det fanns en synål på 11 millimeter i min fot. Det syntes på bilden. Och sedan skickade de hem mig, säger Ingeborg.
Hon blev uppmanad att återkomma om det skulle kännas värre. Läkaren sa också att ett sådant ingrepp, att ta ut nålen, måste göras i lugn och ro. Och att hon skulle få en ny kallelse till sjukhuset för att de skulle operera foten.
Ingeborg fick också veta att kroppen oftast stöter ut främmande föremål.
-- Jag kan inte säga att jag har mått mycket värre efteråt. Men jag har haft ont nästan hela tiden. Flera nätter kunde jag inte sova på grund av smärtan, säger Ingeborg.
För två veckor sedan hade hon fått återremiss till lasarettet i Motala. Man kollade hennes fot och hon skickades hem igen. Ingeborg fick på nytt rådet att komma på en gång om hon skulle bli dålig. Annars skulle hon vänta tills hon fick tid för operation. Och hon fann sig i ödet att vänta igen.
-- Det stack hela tiden i foten. Och det blev ännu värre om jag var tvungen att ta på mig skorna när jag skulle gå ut. Jag vågade knappt röra på mig eller gå någonstans, berättar Ingeborg.
Men hon var ändå tvungen att gå och att röra på sig. För Ingeborg tar hand om sin sjuke make Nils, 89 år, som för tillfället befinner sig på sjukhemmet i Boxholm.
Ingeborg besöker honom varannan dag och det var jobbigt med nålen i foten. När han är hemma måste hon också sköta honom och det blir inte mycket lättare.
-- Tiden gick och jag led. Det kändes märkligt att det skulle ta så lång tid att komma till rätta med mitt problem, säger Ingeborg Johansson.
Så, plötsligt, i söndags, kom nålbiten ut av sig själv och fastnade i strumpan. Ingeborg var överlycklig.
-- Jag skrek av glädje och jublade. Även om jag fortfarande har ont och foten verkar vara lite infekterad hoppas jag att allt blir bra nu.
Bengt Horn, chef på ortopeden på Motala lasarett, anser att Ingeborg Johanssons bekymmersamma situation berodde på att primärjouren och bakjouren på lasarettet pratade förbi varandra. Den ena trodde att den andra skulle ta hand om Ingeborgs fot med nålen i.
-- Om en patient kommer med någon främmande sak i kroppen då är vårt mål att den ska tas bort. Antingen omedelbart eller så snart som möjligt. Det här är ett olyckligt missförstånd, säger Bengt Horn.
Han tycker det är tråkigt att Ingeborg inte hörde av sig med tanke på att hon hade smärtor. Hon fick uppmaningen att ringa om så skulle det bli fallet. Då skulle problemet bli åtgärdat på en gång.
Bengt Horn blev i alla fall glad i går när han fick veta att nålen i Ingeborgs fot kom ut av sig själv.
-- Jag tar genast kontakt med henne och kollar hur hon mår, sa han till Corren.