My berättar att hon fortsatt kommer ha en viss rädsla för lastbilar i trafiken.
– Jag hann inte se något, jag hörde bara en smäll och sedan studsade jag till och bilen åkte in i vägräcket.
Så beskriver 17-åriga My Lindberg trafikolyckan några dagar senare, sittandes vid köksbordet med mamma Josefine Ahl Lindberg.
– Det hände precis utanför Boxholm, på väg 32. Just där är det heldragen linje så jag räknade inte med att det skulle komma någon och köra om, berättar My.
För My var det en helt vanlig fredag när hon gav sig av mot gymnasiet i Mjölby i sin epa-traktor. Hon hann dock inte långt innan olyckan inträffade och My hann knappt att reagera när det hände.
– Jag hann inte tänka, jag såg lastbilen på ena sidan av bilen och vägräcket på den andra sidan. När jag kom emot räcket började jag storgråta, säger My.
Och lastbilen åkte bara vidare?
– Den bromsade till lite men jag hann inte se något registreringsnummer eller något annat.
Chockad av vad som hänt fortsatte My att åka mot Mjölby.
Blev du själv skadad?
– Nja, jag har fortfarande en bula i huvudet och så fick jag ont i armen av att jag studsade till i bilen och slog emot mittkonsolen.
Men du fortsatte att köra?
– Jag vågade inte stanna, det är så mycket trafik på morgonen så jag bara fortsatte att åka.
17-åriga My Lindberg från Boxholm berättar om olyckan.
Gråtandes ringde My sin pappa som även kopplade in mamma Josefine i samtalet. Josefine hade först svårt att förstå vad som hänt, det enda hon hörde var att bilen var skadad och att My storgrät.
– Jag sa att hon skulle strunta i bilen, huvudsaken var att hon mådde okej. När jag väl förstod vad som hade hänt var jag ändå tacksam över att hon grät för då visste jag att hon levde, säger Josefine Ahl Lindberg.
När My pratat med sina föräldrar i telefonen ett tag lugnade hon sig lite. Hennes pappa Jhonny Lindberg ringde då polisen för att göra en anmälan. Även My ringde 112 när hon närmade sig Mjölby och stannat sin epa-traktor.
– De hörde att jag var jätteledsen och sa att de skulle skicka en ambulans. Sedan kom både polis och brandkår också, så det blev världens pådrag, säger My.
Bilen klarade sig bra i olyckan med endast en tydlig repa längs passagerardörren.
Efter att vårdpersonal hade kollat att My var okej och polisen tagit upp en anmälan och fotat bilen fortsatte My till skolan. Det tror mamma Josefine var bra.
– Ibland kan det vara lättare att prata ut med kompisar än med föräldrarna och jag vet att hon fick massor av stöttning i skolan, säger Josefine.
Även om det var skönt att prata med mamma och pappa först, så håller My med sin mamma.
– Skoldagen blev bra ändå, det var så många som tog hand om mig och jag fick massor av kramar.
Även Mys epa-traktor klarades sig bra och kom undan med repor på den ena sidan. My tvekar inte heller att fortsätta ta bilen till skolan, men hon kommer att ha fortsatt respekt för lastbilar.
– Jag blev prejad av en lastbil när jag åkte moped och har varit rädd för dem sedan dess. Och den rädslan blev ju inte bättre nu.
Mamma Josefine berättar att det är vanligt att andra trafikanter beter sig respektlöst mot epaungdomar.
Josefine förstår sin dotters rädsla och tycker att vissa förare beter sig respektlöst mot ungdomar som kör epa.
– Att förare ger ungdomarna fingret är vardagsmat men att det sedan finns vissa som nästan medvetet försöker preja epa-traktorerna av vägen är skrämmande.
I samband med händelsen upprättades en polisanmälan om smitning från trafikolycksplats.
– Lastbilar är väldigt stora så det är inte säkert om föraren ens märkt att den kommit emot ett annat fordon, sa polisens presstalesperson Angelica Forsberg till Corren då.