Pensionärsparet, den ensamma unga kvinnan eller det medelålders paret svänger vant in på den extra breda parkeringsplatsen.
Men varken pensionärsparet, den ensamma unga kvinnan eller det medelålders paret verkar ha uppmärksammat just till vilka denna extra breda och centralt placerade plats på den stora, stora parkeringen vänder sig till.
Den vänder sig nämligen till sådana som mig, i alla fall när jag är och handlar med mina barn, och inte sådana som er.
Och det är inte ett särskilt hemligt budskap eftersom framför varje parkeringsplats står en stolpe och på stolpen sitter en bild med en vuxen och ett barn, kanske ofta en barnvagn. Dessa parkeringar är således avsedda för barnfamiljer. Inte för dem som handlar utan barn.
Den som handlat med ett barn en kväll efter jobbet respektive förskolan vet att det kan vara en av vardagens större prövningar. Då är det smidigt att kunna parkera nära entrén, ha gott om plats för att minimera skador på både sin egen och grannens bil och slippa dra på ett kinkigt barn en endaste onödig meter. Visst är det inget större problem att parkera några meter längre bort men nu är ju dessa skyltar uppsatta av en anledning – för att underlätta för barnfamiljer. Så varför kan vissa personer inte respektera detta? Och bara välja en annan plats. För det är sällan det är helt fullt på stormarknadsparkeringar. Och varje gång jag upptäcker en till synes frisk 30-åring svänga in på familjeparkeringarna och sedan piggt skutta ur bilen och sätta en stadig kurs mot affären blir jag lika provocerad.
Varför gör man så?
Jag är väl inte den som aldrig brutit mot en oskriven regel, men mitt sunda förnuft säger mig att jag inte ska parkera på en plats som så uppenbart är avsedd för någon annan. Det samma gäller för handikapplatsen om du mot all förmodan tillhör den som utan tillstånd nyttjar en sådan.