Stora regioner energikrävande

Allt fler pendlar allt längre.Den förstoring av regionerna som pågår just nu innebär en väldigt ökad energianvändning.

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2004-06-10 05:39

Det konstaterar Mattias Höjer från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm när Vadstena Forum för samhällsbyggande avslutas i Vadstena folkhögskola.

-- Kvinnor får dra det tyngsta lasset när vi får stora regioner, tillägger journalisten Olle Bengtzon.

Biff eller bönor

Louise Nyström, professor vid Blekinge tekniska högskola, efterlyser en förnuftigare energianvändning där man slipper "köra taxi åt barnen".

-- Låt folk pendla, men då får de äta mer bönor och mindre biff, tycker Annika Carlsson Kanyama från Totalförsvarets forskningsinstitut. Det är hela energibeteendet det handlar om.

-- Vi bor allt glesare, på större yta och med många prylar, säger Sören Niklasson, tidigare chef för Vadstena kommunala bostadsbolag och initiativtagare till stiftelsen Vadstena Forum.

-- Det skulle bli billigare att köpa en ny resväska varje gång vi ska ut och resa än att bygga den del av bostaden där resväskan förvaras, citerar han en medverkande i Forum-diskussionen.

Samtalen handlar mycket om värmeåtervinning.

-- Det är konstigt att vi isolerar husen bra och sedan låter hälften av värmen försvinna ut, säger Lennart Berndtsson, energiansvarig på HSB.

1995 släpptes kravet på värmeåtervinning. Systemen fungerade ofta inte tillräckligt bra och värmeåtervinning ansågs inte lika viktigt om värmen kommer från en förnyelsebar källa såsom fjärrvärme oftast är.

Byggindustrin liksom regelsystemen får mycket kritik av de medverkande i Vadstena Forum.

"Låt envar betala"

-- Flerbostadshus drar mer energi än villor, konstaterar John Holmberg från Göteborgs universitet. Skillnaden mellan nya och gamla flerbostadshus minskar. Det vill säga att de nya husen är inte så mycket bättre än de gamla, sett till energiförbrukningen, som man skulle kunna vänta sig. Detta gäller inte villor.

-- Det går att bygga bra mycket bättre, anser John Holmberg som också efterlyser en rättvis, individuell betalning av energin.

-- Det finns en myt som säger att vi hushållade med energin efter oljekrisen på 1970-talet. Men det gjorde vi inte. Vi gick över till el, påpekar Fredrik von Platen, pensionerad generaldirektör för Boverket.

Han skyller en del av den ökade elanvändningen på vad han kallar modenycker: varma golv och varma handdukstorkar.

-- Undvik dem, manar han. Badrum är det sämsta stället för varma golv. Värmen går direkt ut utan att komma till någon annan nytta.

Bengt Söderström, Göteborg, vill höra positiva energibudskap som omväxling till alla uppmaningar att spara.

Han anser att subvention av solcellspaneler skulle kunna bli ett indirekt stöd till industrin, som har potential att kunna växa till en storindustri.

-- Satsa på de här nya energislagen, manar Bengt Söderström och efterlyser ett intensivare samarbete mellan stat, forskning och industri.

Bengt Söderström föreslår också att hälften att alla nya hustak placeras i söderläge.

Att husen och energin är en fråga på lång sikt påpekar Örjan Svane, arkitekt och forskare från KTH i Stockholm.

-- Ännu om 50 år är de flesta husen sådana som byggdes på 1900-talet. Att göra något åt dem är viktigt, tycker han.

Hjälp på traven

Sven-Olof Olsson, forskare vid Göteborgs universitet och högskolan i Halmstad, liknar energisystem vid en supertanker. Den tar lång tid på sig för att lägga om kursen:

-- Energisystem planeras på 50 år sikt. När vi bestämmer oss för inriktning så gäller den väldigt långsiktigt. Även forskning behöver 10--15 år för att ändra inriktning.

Lars Ingelstam från Linköpings universitet föreslog att Vadstena Forum ska ge statsrådsberedningens nya kansli för hållbar utveckling lite hjälp på traven genom att rapportera om konferensen och "se till att det händer något".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!