-- Vi har blivit tuffare. En villaägare som anlitar svartjobbare, och arbetet i exempelvis ett våtutrymme inte är fackmannamässigt gjort, får ingen ersättning vid en vattenskada, säger Anders Karlsson, som är skadechef på Östgöta Brandstodsbolag.
Vid årsskiftet höjde Brandstodsbolaget premien i villaförsäkringen med omkring 20 procent. En av orsakerna till höjningen är att kostnaderna för att sanera och åtgärda vattenskadorna har ökat under senare år.
-- Skadorna och framför allt kostnaderna har ökat något. Men vi ser nu att ökningstakten stannat av, och det kan bero på att folk är mer uppmärksamma på riskerna. Dessutom är entreprenörerna bättre upplysta om vilka material som ska användas i våtutrymmen, anser Anders Karlsson.
Förra året betalade Brandstodsbolaget ut runt 90 miljoner kronor för skador i våtutrymmen, kök och källare. Det är ungefär samma kostnad som året innan, men 20 miljoner kronor mer än 2001.
En omfattande undersökning (rapporten Vattenskadeundersökning/2002) visar att 37 procent av alla vattenskador sker i bad- och dusch- utrymmen, 23 procent i köket och 29 procent i förråd och övriga bostadsrum.
-- Det är många som renoverat sina badrum under 90-talet. I tv-program uppmanas ofta tittarna att göra det själv, och det är det som vi ser konsekvenserna av. Okunskap har i flera fall gett omfattande vattenskador i våtutrymmen, som gett följdskador i exempelvis träbjälklaget.
Att kakla badrummet är populärt, men Anders Karlsson avråder från att göra det i trähus. Här bör man sätta en våtrumstapet, och inte klinkers.
-- Ett trähus rör sig, och materialet följer husets rörelse. Däremot är det helt ok med klinkers i stenhus, som är ett dött material. Så ett bättre sätt att hålla tätt i ett badrum i trähus är våtrumstapet.
Keramiska material på golv som är tio år eller yngre har en hög andel av skadorna, medan det för plastgolv är tvärt-om. Väggplastmatta som installeras med en ny metod, som oftast endast ger en svetsfog, får i undersökningen en nästan försumbar skadeandel.
Ett problem är ledningar som fryser sönder i exempelvis fritidshus. Det händer att vattenslangen utomhus från vattenutkastaren glöms bort på hösten. Om det finns vatten i slangen fryser vattnet och rören kan förstöras. När man sedan använder slangen igen kommer det lika mycket vatten i de spruckna ledningarna inomhus som i trädgården där du vattnar.
-- En vattenskada i betongbjälklaget kan kosta uppåt en halv miljon kronor. Det finns de som köper bostad som inte förstår sig på huset. I ett fritidshus exempelvis går det inte att ha fem plusgrader på vintern, om inte ägaren har stängt av vattnet. Då fryser ledningarna sönder. Inomhusklimatet bör ligga på tio, tolv grader, anser Anders Karlsson.
Allt fler
vatten-
skador