Så bygger du en egen altan

Så gör du - steg för steg. Se guiden här nedan!

När man ska bygga ett trädäck finns egentligen två huvudalternativ – att ­lägga trallvirke på befintliga plattor ­eller att sätta plintar.

I det här radhuset fanns redan plattor som legat i 25 år och därför utgjorde en stabil grund.

Eftersom de efter mätning var ganska jämna och altanen skulle läggas enbart över alla plattor föll sig valet självklart.

– Det går dessutom fortare och är ett billigare alternativ att använda sig av plattorna, framhåller snickaren Andreas Larsson.

Andreas inledde med att mäta avståndet från plattorna upp till socklarna på baksidans dörr, altandörren och förrådsdörren.

– Detta får avgöra tjockleken på reglar. Eftersom det fanns tio centimeter att bygga på och trallvirket är 28 millimeter fick det bli reglar med måttet 70 millimeter, säger han. Det var ungefär samma mått vid alla dörrar. Annars gäller att anpassa. I värsta fall kan det bli att man får bygga ett trappsteg till förrådsdörren. Det vill man helst slippa till dörren in till huset.

Efter noga mätningar – där man helst bör använda ett vattenpass också – ­börjar han alltid med att bygga en ram runtom den tänkta ytan av reglarna.

– Det man kan tänka på är att försöka få lite lutning utåt, så att snö och regn inte hamnar in mot husgrunden, tipsar Andreas.

När ramen är klar väntar läggning av reglar med högst 60 centimeters ­avstånd mellan, som trallvirket kan skruvas fast vid (två skruvar på varje sida).

Åt vilket håll trallen ska läggas avgör man själv efter tycke och smak.

– För egen del följer jag helst det sättet man generellt lägger golv inomhus – alltså långsidan mot fönstret. Det gjorde jag även här. Men eftersom den lilla gången mot grinden blev så pass smal valde jag att lägga den delen längs med förrådet i stället för att det inte skulle bli så plottrigt.

Att ha tillgång till två bra skruv­dragare är en stor fördel – med ­tanke på att ändbitar av trallvirket helst ska förborras, för att undvika sprickor.

– Då använder man en skruvdragare att borra hål med och en att skruva dit trallskruvarna med, vilket gör det betydligt smidigare.

Reglarna fästs inte mer än i varandra och i trallvirket – och därför ligger allt egentligen löst på plattorna.

– Tyngden gör att det inte rör sig ändå. Men vill man går det förstås att fästa i exempelvis husväggen och då blir den bärlina, menar Andreas.

Vanligast är att lägga trallvirket ut­ifrån och in mot huset.

– Bara då kan man bestämma exakt hur kanten utåt – i det här fallet mot gräsmattan – blir. Den sista biten får man ofta klyva och då är det bättre att det är den mot husväggen.

Hur långt avståndet mellan trallvirket ska vara, kan du få många olika svar på beroende på vem du pratar med. Vissa vill ha ett knivblads eller en tumstocks avstånd.

– Men jag anser att det allra ­bästa är att lägga dem an mot varandra. Nyinköpt tryckimpregnerat virke ­torkar med tiden och då blir det alltid ett ­mellanrum på allt från någon till några milli­meter. Har man då redan en glugg, ­riskerar den att bli för stor. Men en ­liten springa bör det vara så att vattnet har någonstans att ta vägen.

Något att tänka på är att det är betydelsefullt att det blir 45 graders vinkel i hörnen utåt.

– Kontrollmät varefter från trallvirket och in mot husväggen. Det är ett jobb hela tiden. Virket lever sitt eget liv och alla plankor är inte raka.

Vid hörnen och i det här fallet i den smala gången mot grinden är det bra att ha något som stödjer upp ramen/­regelverket så att det inte sviktar.

– Den sista biten mot grinden ­lutade plattorna och var ojämna. Då räckte inte bara med vinkeljärn, utan krävdes även att få det jämnt med inkilade träbitar, som jag sågat till, och några extra plattor.

Att olja sitt nya trädäck är enligt snickaren inget måste.

– I vilket fall bör man vänta tills ­trallen har torkat ordentligt, minst ­några ­månader eller till nästa säsong. Sedan är det helt efter hur man känner. Trallen är NTR-impregnerad, vilket innebär att den har rötskydd i 20 år. Men hållbarheten blir antagligen lite längre om man oljar in varje eller vart­annat år och då kan du också få en mörkare färg, säger Andreas Larsson.