Anna-Stina och Wiggo Mattsson, som i år varit gifta i 25 år, lämnade 08-området och flyttade till Gullringen i norra Småland 1990. Inte alls långt från Anna-Stinas son Lars Sandberg.
– Vi åkte förbi och ringde på dörren hos den gamla damen som bodde här. Hon skulle i väg, men lät oss ändå få titta igenom huset. Vi fick nyckeln och skulle lägga den på ett visst ställe när vi var klara. Något vi inte var vana vid från Stockholm direkt, men de litar på folk i byn, ler makarna.
De föll inte bara för villan, utan lika mycket för dess plats vid Vervelån (där vatten kunde hämtas till växligheten) och att tomten var så kuperad.
– Allt gick väldigt fort och plötsligt var vi mitt uppe i en flytt. Sedan väntade renovering av huset och mycket arbete med trädgården. Vi tog med oss två lastbilsflak med växter från förra bostaden i Sorunda.
Innan förvandlingen startade bestod tomtytan av bara en stor gräsmatta, två höga björkar, en syrenhäck, en vinbärsbuske, samt rosor.
– Vi ritade tillsammans upp hur vi ville ha det, precis som vanligt. Vi brukar göra så gott som allting ihop. Sedan körde vi hit en massa torvblock, sten och stubbar, säger Anna-Stina.
Wiggo grävde upp så gott som hela gräsmattan, sprängde bort stenar och baxade upp dem i backen, anlade stigar och skapade nivåskillnader med torvblock. Det sistnämnda dels för att kunna få höjd och presentera växterna på ett bättre sätt och dels för att få till olika rumsavdelningar.
Båda lockades av en lummig blandträdgård med många lundväxter – ett så kallat woodland.
– Vi är väldigt förtjusta i rhododendron – som vi har en bra bit över 100 stycken – och en mängd olika hostor, för deras härliga blads skull. Totalt har vi någonstans mellan 2 500 och 3 000 växter, berättar Wiggo.
Som medlemmar i Trädgårdsamatörerna har de även en hel del udda exemplar.
– Du vet, vi är ju lite nördiga, skrattar Anna-Stina. Det är viktigt för oss att skapa vår egen prägel på trädgården och det är alltid kul att testa om vi kan få sådana växter som egentligen inte klarar sig i vår odlingszon att överleva.
Bland de sällsynta märks bland annat stewartia, gulvedsträd, olika sorters trillium, arisaema (kobrakalla) och gul svavelpion.
Paret har spenderat mer och mer tid i trädgården för varje går. Inte minst sedan de blev pensionärer och fick en helt annan tid till sitt stora fritidsintresse.
– Allra mest tid lägger vi på våren, då det ska röjas upp och rensas efter förra året. Löven som faller på hösten är nämligen bäst att få ligga kvar som skydd för vintern och blir sedan även gödning. Under april när tjälen försvunnit står även nyplantering av vinterns frösådder på programmet.
Wiggo har grävt och byggt mest, medan hustrun stått för mer av planteringen.
Han gillar att snickra och har satt upp ett tiotal citat på pinnar nedkörda i rabatter runtom i trädgården. Dessa är tagna från en bok.
Två exempel är ”Trädgård för njutning” och ”En smula nyfikenhet och du håller dig ung i sinnet”.
– Kul att ha något eget och lite annorlunda, tycker Anna-Stina.
Sittplatser är givetvis ett måste för att kunna slå sig ned och bara njuta av miljöerna. Makarna Mattsson har ett tiotal olika ställen.
– Vi grillar mycket och sitter då mestadels på altanen och äter. Men fikat kan bli i princip var som helst beroende på temperatur, hur solen ligger och vindstyrkan. Det är så skönt att ha många platser att välja mellan och man får nästan alltid se något nytt.
Varje sommar möts de av många olika fåglar som i vissa fall är väldigt tama…
– Vi har några talgoxar som till och med äter ost ur våra händer. Det förekommer ju inte så ofta annars direkt. På besök kommer även allt från nötväckor till hackspettar, ler det fullfjädrade odlingsparet.