Försäljningen av kosttillskott ökar. EU vill ha regler för hur mycket vitaminer och mineraler preparaten får innehålla.
Den nya lagen kan nu stoppas av EG-domstolen och hälsokostbranschen jublar.
Åsikten om nyttan med olika kosttillskott, som vitaminer och mineraler, går isär. För tre år sedan infördes ett EU-direktiv som i augusti i år resulterar i en ny lagstiftning där högsta tillåtna halter av mineraler och vitaminer anges.
Syftet med direktivet är, enligt Livsmedelsverket, att ge konsumenterna säkra produkter, förenkla konsumentens val vid köp av kosttillskott och göra handeln inom EU enklare.
Hälsokostbranschen, vars vitamin- och mineraltillskott delvis förbjuds eller måste modifieras, anser i många fall att deras nuvarande preparat är bättre och mer verkningsfulla än de som ska tillåtas.
Enligt tidningen Näringsmedicinsk tidskrift kommer 75 procent av alla vitamin- och mineralformer att förbjudas. Många av näringsformerna som förbjuds är de naturliga livsmedelsformerna -- naturliga vitaminkomplexer och många organiskt bundna mineraler. Till exempel skulle syntetiskt selen tillåtas, däremot inte den naturliga formen som exempelvis finns i paranötter, hävdar organisationen Alliance for Natural Health (ANH).
Nej, det kommer inte att resultera i förbud i stor skala, säger Livsmedelsverket. Ett fåtal produkter som innehåller mycket höga halter av vitaminer eller mineraler kan komma att bli förbjudna som kosttillskott och i stället bli klassade som läkemedel.
Inte bara hälsokostbranschen har agerat mot den nya lagstiftningen. Även dess kunder, kändisar som okända, har i olika sammanhang verkat för att direktivet ska stoppas. För några veckor sedan diskuterades bland annat direktivet i ett debattprogram P 1.
I detta läge kommer EG-domstolens chefsjurist, generaladvokaten Leendert A Geelhoed, med ett förhandsavgörande. Sådana görs när en nationell domstol är tveksam till hur EG-rätten ska tolkas. Då kan den fråga EG-domstolen om råd vilket kallas att begära ett förhandsavgörande. I det här fallet kom frågan från Storbritannien.
Generaladvokaten gav sitt utlåtande 5 april. Han ansåg att direktivet var ogiltigt enligt EU-lag eftersom:
Eller förenklat: han tycker inte att EU ska peta i detaljer.
EG-domstolen följer, enligt ANH, till 80 procent generaladvokatens rekommendation.
Livsmedelsverket tar inget större intryck av förhandsbeskedet.
-- Jag tycker inte att det är speciellt intressant att ta del av det här. Vi vidtar inga åtgärder utan avvaktar vad domstolen säger. Det måste den göra inom tre månader innan lagstiftningen träder i kraft, säger Anders Larsson, byrådirektör på livsmedelsverket.
Sverige tillhör de länder som valt att ligga i bräschen med att införa lagstiftningen 1 augusti, alltså den tidpunkt då lagen tidigast kan träda i kraft.
Fotnot:
EU-direktivet infördes 2002, och lagstiftningen är tänkt att träda i kraft till hösten. För Sverige är lagen reglerad i Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott (LIVSFS 2003:9).