-- Naturmaterial har kommit tillbaka, man vill ha trä och sten i stället för laminat och heltäckande. Folk vill satsa på sina hus i dag så det blir som man vill ha det, konstaterar Mats-Ola Ericsson, chef för Borghamns Stenförädling.
-- Bänkskivor i sten säljer, men där rekommenderar vi inte kalksten, som är för känsligt. En citronskiva ger märken, säger Mats-Ola Ericsson.
Efter flera annonser har ännu en person anställts vid det lilla stenföretaget i Borghamn som nu har 13 anställda. Lagom många, tycker chefen.
Stenförädlingen jobbar med två sorters sten, kalksten som bryts i Borghamn och kolmårdsmarmor som bryts i Kolmården. Och med två sorters jobb, plattor i olika former och mer hantverksmässigt stenhuggeri.
För brytningen svarar ett annat företag, Holmstedt Stenteknik i Rogslösa, med fem anställda. De bryter sten i de båda brotten i två--tre månader vardera. Kolmårdsmarmorn fraktas sedan till Borghamn för förädling.
Där ligger de stora -- och om man tittar noga -- grönskimrande blocken och väntar på bearbetning. Häromdagen kom en grupp intresserade japaner och tittade på den.
"Brytningen av kolmårdsmarmor upphörde på 1970-talet" står det i Nationalencyklopedin. Men så är det alltså inte. Stenförädlingen började med kolmårdsmarmor för ett tiotal år sedan när byggkonjunkturen var dålig.
-- Vi får bara ut 20 procent av marmorn mot 70 procent av kalkstenen, berättar Mats-Ola Ericsson.
Kalkstenen i Stenförädlingens täkt i Borghamn är grå eller gråbrun. Tillståndet gäller i 16 år. Hålet fylls igen efterhand, med sämre sten som inte duger.
Företagets båda grenar kompletterar varandra, maskinell tillverkning av olika sorters plattor och hantverksmässig tillverkning av stendetaljer för renovering.
Det blir cirka 10 000 kvadratmeter om året av golv, trappor, fönsterbrädor, fasader och liknande, ofta till offentlig miljö. Just nu är det högskolan i Västerås som gäller och Nicolaikyrkan i Nyköping.
-- Kalkstensgolv är förhållandevis billigt, dessutom både lätt och billigt att städa, påstår Mats-Ola Ericsson.
Priset ligger mellan 500 och 600 kronor kvadratmetern. Men livslängden är allra minst hund- ra år.
Kalkstenen sågas med sand och vatten. Jobbet pågår dygnet runt. Sätter man in ett 112 cm högt stenblock i sågen på måndagen är det färdigskivat på onsdagen.
Denna teknik passar dock inte för den hårdare marmorn. Mats-Ola Ericsson hoppas så småningom kunna investera i en såg som klarar denna hårdare sten.
Hantverk kompletterar den industriella plattillverkningen, unika detaljer till byggnader runt om i landet.
-- Se så snyggt det blir med en slipad yta med en huggen sida, visar Mats-Ola Ericsson när vi går runt i fabriken.
Sören Aldén hugger låger, som det heter på fackspråk, det vill säga ränder eller räfflor, i en stenplatta.
Fem av de anställda är stenhuggarmästare. De har visat sitt mästerskap genom att hugga var sitt ekollon. Mästarproven har bedömts av Ola Ericsson, Mats-Olas pappa, som tillsammans sin far startade Stenförädlingen för 51 år sedan. När stenhuggaren Bengt Johansson gick i pension för en tid sedan fick två andra stenhuggare träda fram och visa vad de kunde.
-- Det gick jättebra, säger Mats-Ola Ericsson, stolt över att hantverkskunnandet bevaras.
För några år sedan försökte han tillsammans med grannföretaget Borghamns Natursten få Motala kommun att starta en gymnasieutbildning med steninriktning.
En sådan finns redan i Skåne. Men det fanns inget intresse, trots att företagen ansåg sig ha användning för tre till fem ungdomar varje år.
I somras ordnades en kurs för konstnärer, ett sätt att sprida intresset för stenkunnandet. Den kursen lär återkomma.
De både stenföretagen i Borghamn är konkurrenter, men de samarbetar också.
Som när det gällde golvet till Linköpings nya bibliotek, en order så stor att ingen av dem kunde klara den ensam.
Det är inte alltid priset som avgör vem som vinner ett anbud. Uppdraget kan gå till den som kan leverera i tid. Svensk kalksten säljs, trots att den portugisiska är hälften så dyr.