-- Det är samhällets och alla vi vuxnas skyldighet att hjälpa de här barnen och ungdomarna till en annan gemenskap än den nazisterna ger dem. Lennart Lindqvist, polis i Motala med stor erfarenhet av ungdomar som figurerar i främlingsfientliga kretsar gav en annan bild av de här ungdomarna än vi normalt hör och ser. De känner sig värdelösa, sade han.
-- Prata med dem en och en, uppmanade han. Det finns något positivt i varje enskild person.
Lennart Lindqvist uppmanade till att släppa in de politiska ungdomsförbunden i grundskolan. I dag är de inte tillåtna där.
-- De här ungdomarna behöver ha engagerade ungdomar omkring sig. Nazisterna rekryterar på skolorna. Vi måste jobba med samma metoder.
Lennart Lindqvist satt i panelen i det öppna möte som igår hölls i Dansäterskolan i Borensberg. Det var de lokala partierna i Borensberg som arrangerat mötet ihop med polisen, skolan, kommunen och Exit.
Tema för kvällen var just främlingsfientlighet och rasism, bland barn och ungdomar. Vad gör vi, var frågan som ställdes. Vi måste börja hos oss själva, var ett av svaren.
-- Mycket små barn säger i dag bögdjävel eller hora. Var har de lärt sig det? Vilka åsikter förs fram hemma vid köksbordet? undrade en deltagare.
De nazistiska gängen i länet har trängts ut från Linköping och Norrköping, mot småorter som Ljungsbro, Borensberg och Motala, Åby. Gängen märks på grund av mycket kriminalitet, men de är inte många.
Antalet hårda nazister i Borensberg bedömdes till en, kanske två. "Svansen" i kommundelen uppskattades till ett tiotal ungdomar.
Anita Bjärkevide, före detta skolkurator i Motala , arbetar för det rikstäckande organisationen Exit. Hennes bild av barn och ungdomar som dras till nazisterna överensstämde med Lennart Lindqvists.
-- Ungdomarna i svansen har inte någon ideologisk uppfattning. Vit makt-gängen lockar med en gemenskap de aldrig fått känna tidigare.
Hon var bekymrad över att allt fler tjejer söker sig till nazistiska ungdomskretsar. Det är tjejerna som far mest illa, ansåg hon.
-- Tjejerna utnyttjas. Många har ätstörningar. De skär sig.
Behovet av fler fritidsledare och öppna fritidsgårdar poängterades. Liksom behovet av att jobba mer förebyggande i skolan.
-- Vi måste ge socialt utsatta barn en plattform. De måste få känna att de finns, att de är någon, sade Otto Davidsson, rektor för Hellasskolan. Han efterlyste mer resurser till förebyggande arbete, medan andra menade att egentligen fanns det nog redan gott om resurser för det här arbetet men resurserna måste samordnas bättre.
Men till syvende och sist, enades man om, hänger det inte på vad skolan eller socialen eller polisen gör. Det hänger på dig och mig.
Det krävs vuxna som bryr sig om och själva är goda föredömen om vi ska lyckas med att minska främlings-fientligheten i samhället.