Brunneby kyrka byggdes runt 1270 som kyrkad. När befolkningen blev för stor och Klockrike kyrka bygdes, förvandlades den lilla kyrkan till sädesmagasin. Runt 1970 återställdes den och används idag bland annat till dop och bröllop.
Den gamla kyrkan är inte stor men mycket använd. Gunnar Kjellin, ägare av Brunneby gård, berättar att den är öppen för allmänheten varje sommar och att många väljer den lilla kyrkan för bröllop och dop.
– Alla min tre barn är döpta där. Jag har själv, som barn, sprungit mycket i kyrkan. När jag var sex år så var det mitt första jobb att gå ut och guida där, och man fick en 25-öring i bästa fall. Den är en naturlig del av livet, säger han.
Men trots att kyrkan ligger på gårdsplanen ägs den av staten. Och sedan 2015 har Statens Fastighetsverk, SFV, ansvaret.
– Vi förvaltar byggnader för statens räkning och vi ser hela tiden över vad vi behöver och inte när det gäller fastigheter. Brunneby kyrka är en sådan som vi inte anser att vi behöver, säger Jon Granstedt, enhetschef.
Så tillsammans med 36 andra byggnader, däribland Göta hovrätt i Jönköping och Igelbäckens masugn i Askersund, ligger kyrkan på listan för kommande försäljning.
– De vi valt för vi upp på listan och sedan påbörjas ett utrednings- och ett samrådsarbete med andra statliga myndigheter, som Riksantikvarieämbetet bland andra.
SFV gör en värdebedömning av det kulturhistoriska värdet. Därefter sätter de ett utgångspris, men först efter en extern värdering. Försäljningen sköts normalt av en mäklare och med budgivning. Men när det gäller att sälja Brunneby kyrka tror Granstedt att det kommer att spela in att kyrkan ligger på så kallad ofri grund, det vill säga att SFV inte äger marken utan det gör gården.
– Och jag tror att den har en stor betydelse för Brunneby musteri och deras verksamhet. Så vi kommer självklart ha en dialog med markägaren och även med Svenska kyrkan.
Följer det några restriktioner som en ny ägare måste ta hänsyn till?
– Ja, kyrkan är ett kulturhistoriskt skydd idag i form av statligt byggnadsminne. Om den övergår till privat ägo har den fortfarande att ha sitt skydd. Så man kommer inte kunna göra vad som helst med den, säger Granstedt.
Men vem köper en kyrka?
– Ja, vi får väl se, säger Granstedt och skrattar.
Och frågan är väl ändå om den ska bli gårdens ägo.
– Den tillhörde gården från 1828 till 1963. Men om det ska bli aktuellt igen beror på hur man hanterar frågan om underhåll. Det är underhållskostnaden som kan bli betydande och det är sådant som man inte kan få igen eftersom den inte har något ekonomiskt värde, utan bara ett historiskt värde, säger Gunnar Kjellin.