Jakt, skidåkning – både utför och på längden, segling, kräftfiske och golf. Det är intressen som Torbjörn Tillman tidigare ägnade en stor del av fritiden åt. Nu, när han har hunnit bli 80 år, och kroppen inte är riktigt lika smidig som förr, låter han hjärnan arbeta. Krigs-historia, prosa och lyrik strömmar ut ur hans fingrar när han sitter framför datorn. Själv kallar han sig för ”passionerad ordlekare”.
– Det här är min senaste bok som precis har kommit ifrån tryckeriet, säger han och räcker fram ”Ögonblick till dig”, en bok med blått omslag som innehåller 6 kortnoveller och 60 dikter.
– Här har jag samlat gamla kärlekar. Jag gick över till grannen med ett exemplar och hon tyckte att den var fantastisk – trots att hon aldrig tidigare har läst lyrik.
Torbjörn har flera böcker på bordet. Den tjockaste har titeln ”Tvinnade trådar” och är första delen i en trilogi som skildrar hans släkt.
– Den börjar med Sofia Richter i Livland som i slutet av 1600-talet flyr till Sverige för att undkomma ryssarna. Den sista boken börjar på 1800-talet med min morfar och slutar många år senare, när dottersonens dotter förklaras cancersjuk.
De sista två romanerna i släkttrilogin är ännu inte utkomna, men ligger klara i datorn. Tvåan och trean kommer att tryckas under hösten. Torbjörn ger själv ut sina böcker. Hans syfte är inte att tjäna pengar, utan att ha roligt. Han tycker att fler borde läsa hans böcker, i synnerhet den som behandlar östgötsk historia från 1540 till Wladimir Putin. Han har en lång yrkeskarriär som officer och överste bakom sig och är starkt kritisk till bantningen av Sveriges försvar.
Är du orolig för landets möjligheter att försvara sig?
– Inte för egen del. Det är jag för gammal för, säger han. Men för mina barnbarn.
– Nu har politikerna till slut vaknat, men för sent. Allting har ju hunnit läggas ner.
Tror du att Ryssland kommer att angripa Sverige?
– Ja, inom de närmaste 50 åren. Jag tror inte att det blir något militärt jätteangrepp, men ryssarna kommer att ta Gotland på samma sätt som de tog Krim. Åland är tveksamt, för finnarna har ju inte lagt ner sitt försvar.
Vad ska vi göra åt det?
– Jag är 80 år och därmed ointressant för många. Jag är besviken på våra politiker, men inte förvånad.
Borde Sverige gå med i Nato?
– Ja, visst. Det här tjafset som politikerna har hållit på med sedan slutet av 1940-talet är så löjligt – att inte våga bestämma sig utan ha alla optioner öppna.
I morgon lördag var det tänkt att Torbjörn skulle fira sin 80-årsdag med ett kräftkalas för hundra gäster. Så blir det inte eftersom hans dotter har blivit sjuk. Han visar en dikt han har skrivit, en dikt som blev till i fredags när hans dotter var på läkarbesök. Medan han väntade åt han en ostfralla på Sluss-caféet i Tannefors. M/S Kind slussade ner på väg in mot stan. Medan kaffet svalnade skrev Torbjörn en dikt på baksidan av Svenska Dagbladet.
– Man tror att det är ett fartyg som är ute på den stora oceanen och så slutar det med ett plums i Tanneforsslussen.
Vad vill du säga med den?
– Egentligen är det bara en miljöskildring. Men läser man mellan raderna så handlar det om hur jag känner mig just nu.