Det är varmt i den trånga datasalen på Hällaskolan i Borensberg. Vid en av de elva datorerna sitter Lucas Monryd i klass 8 E och skriver.
Sedan i våras har skolan tillsammans med Dansäterskolan i Borensberg testkört kommunens nya skoldatasystem.
- Det funkar rätt bra, tycker Lucas som sitter och skriver.
Det påminner om ett traditionellt dokument i Microsofts system Windows. Men det är kontorsprogrammet Staroffice i Linuxmiljö.
-- Ja, det är ganska likt det andra, konstaterar Lucas.
Likt många andra kommuner brottades Motala med frågan hur skolornas datorer ska kunna förnyas - utan att det kostar för mycket.
För drygt ett år och ett halvt år sedan började IT-avdelning på kommunen att fundera över ett system med så kallade tunna klienter. Förenklat innebär det att skolorna slutar köra program i varje persondator.
I stället körs programmen i en central server. Eller i Motalas fall: en grupp om minst 20 kraftfulla servrar.
Det innebär att skolorna kan använda sina - i många stycken - föråldrade datorer utan att prestanda och tillgänglighet blir sämre.
Skolorna kopplar upp datorn mot servern. Endast användarfunktionerna sköts med skolans dator.
Mats Bosson är IT-tekniker i Motala kommun:
-- Vi såg det som enda möjligheten att få bättre datorer: nämligen att använda gammal hårdvara och låta servermiljön göra jobbet.
Det innebär ett lättskött system som inte kräver ständigt underhåll från IT-tekniker på skolorna som i dag är bristvara.
Samtidigt byter skolorna operativsystem från Microsoft till Linux och sparar 450 000 kronor årligen.
Dessutom görs besparingar på licenser genom att använda Linux med öppen källkod och fri programvara. Totalt en miljon kronor om året. En hel del pengar med tanke på att den totala IT-budgeten för skolorna ligger på fem miljoner per år.
En nackdel med det nya systemet är att skolorna blir mer centralstyrda. Eller som kommunens IT-chef Jonas Wiman uttrycker det:
- En lärare kan inte köpa ett program på stan och klämma in i maskinen på eftermiddagen.
Efter några månaders testkörning ska nu alla grundskolor i Motala lagom till jul anslutas till det nya systemet.
Under våren kopplas gymnasiet upp. I förlängningen ska alla kunna logga in i skolans nätverk hemifrån.
För skolorna handlar det nu om att försöka ta in datorer i undervisningen, få lärare att acceptera datorn som ett hjälpmedel och fräscha upp kårens datakunskaper.
Otto Davidsson är rektor på Hällaskolan, en högstadieskola med 370 elever. Här har några lärare redan anammat den nya tekniken.
Han berättar om slöjdlärarna som katalogiserat barnens arbete, om bildläraren som tagit in datorer i salen och om textil- läraren som tar hjälp av datorn.
- Lärare i praktiskt-estetiska ämnen har varit på hugget, konstaterar han.
Skolans 42 datorer - spridda i klassrum och lärarrum - kan bli fler genom att maskiner som blivit för gamla nu åter kan användas.
Intresset för hur väl Motala lyckas med datorlösningen är stort från andra kommuner i landet.
- Går det bra för oss lär vi inte bli de sista som gör så här, säger Mats Bosson.