En plats för skapande måste få lov att vara lite stökig, menar Anki.
En ny värld öppnar sig framför ögonen när Anki och Peder Gunnbäcks trädgård i Korskrog träder fram bland buskar och träd. Ljuset är fortfarande lummigt och grönt och ett vackert hus i form av ett gammalt kapell reser sig i trädgården. Runt omkring finns diverse hemmabyggen, flera konstverk och smarta lösningar byggda av återvunnet, gammalt material.
Anki, Peder och barnen flyttade till den gamla frikyrkan år 1996. Innan dess bodde de i Borensberg.
– Vi kände för både huset och platsen. Vi fick anlita en byggfirma för de stora jobben, men annars har vi gjort det mesta själva, berättar Anki.
Intresset för hantverk och att återvinna gamla saker har funnits länge.
– Man tager vad man haver, skrattar hon.
Hon har alltid tyckt om att skapa.
– Det spelar ingen roll i vilket material, jag har alltid provat. Man har inte haft så gott om pengar heller utan vi har tagit vad vi har haft och gjort någonting av. Otålighet kan det ju vara också, att man vill ha saker gjorda på en gång så då går man och kollar i gömmorna och ser om man kan hitta något.
Redan för 20-30 år sedan höll hon på att måla brevlådor, burkar och korgar. Brevlådorna var visserligen nya vid tidpunkten, men de gamla pepparkaksburkarna tog hon bort den gamla färgen på, grundmålade och målade sedan nya motiv på.
– Den här återbruksgrejen har alltid funnits. Det har ju blivit så aktuellt igen med hållbar utveckling och att vi inte kan leva som vi gör. Då är det lättare att få genomslag för det vi gör också, berättar hon.
Tidigare sysslade hon mycket med näver och har också varit kursledare för keramik i 13 år. Intresset för hantverk verkar ha vaknat igen och många yngre är intresserade av att få den lärdomen till sig, menar Anki.
– Jag tycker det är jätteroligt. Vi har workshops och kurser i både prova på-smide, keramik, trådslöjd och vad man nu vill göra. Det är det vi jobbar med på vinterhalvåret när trädgårdsbiten är lite passé.
För två år sedan startade Anki och Peder upp sin lilla butik "Gunnbäcks konstigheter". Den ligger strax utanför trädgården bakom huset.
"Gunnbäcks konstigheter" heter den butik som Anki och Peder Gunnbäck driver strax utanför sin trädgård.
– Vi sålde grejer tidigare, för vi gör ju saker till vår trädgård. Sedan kommer folk hit och tycker det är intressant, berättar Peder.
De letade efter någon typ av arbetarbarack, container, gammal buss eller järnvägsvagn som skulle få agera lokal. En dag befann sig Peder på skroten i närheten av deras hem där han fann containern som paret sedan köpte och som idag är grunden till "Gunnbäcks konstigheter".
Idag försörjer de sig på sin butik, sina workshops och sina kurser. Innan dess spenderade Peder 35 år med att programmera datorer och Anki är från början förskollärare.
Anki och Peder har varit tillsammans länge, men kärleken mellan dem trots åren ihop går inte att ta miste på.
– Jag jobbade som förskollärare i några år tills vi fick barn. Sedan slutade jag och höll på med målandet mycket. När barnen flyttade hemifrån började jag jobba som förskollärare igen i 10 år. Jag kände att jag var färdig med det här att packa upp och ner och åka till marknader, men nu är vi tillbaka i träsket igen, skrattar hon.
2014 kände hon nämligen hur det inte längre var hållbart att jobba inom förskolan. Hon och dottern Frida, som vid tillfället var nyexaminerad civilekonom, startade istället upp en te-butik i Motala som de drev i fyra år.
– Det var jätteroligt, men nu kör jag det här på heltid istället, säger Anki och syftar till sitt och makens skapande.
Trädgården är något som till stor del lämnas fri för att göra sitt, utan att Anki och Peder lägger sig i alltför mycket.
– Trädgården vill gärna växa själv, så ser vi var det hamnar, säger Peder.
Anki menar på att de dock försöker sudda ut gränserna mellan odlat och vilt, men att de gärna låter trädgården överraska besökaren.
– Sedan har man väl en smak som man styrs av. Vi tycker ju om gamla grejer och kontrasten mellan sten, järn och det som växer. Likaså att kombinera material även i hantverken som vi gör, som keramik och järn.
En säng byggd av en gammal harv står mitt i grönskan i trädgården.
Det här med symmetri är inte riktigt min grej, utan osymmetriskt tycker jag om, fortsätter hon.
– Inga raka kanter och inte var sak på sin plats, utan att både jag och andra kan bli överraskade. Vi tar aldrig bort någonting från trädgården, det kan vara bra till något annat.
Trädgården beskriver de som ett hela tiden pågående projekt. Noga är de dock med att belysa att det ska vara roligt.
– Det gör inget att det är lite ogräs här och var, det kan tillföra lite också. Det behöver inte vara fint överallt på en gång, säger Anki.