Hanna är från Lönsås och har gått i skolan i Borensberg. Hon beskriver känslan att ha en lokal på orten "som att komma hem".
– Även om jag bara haft mitt företag "Ett sparat ögonblick" i två år känner jag en stor nyfikenhet i att se vart det kan leda och att prova nya saker har jag aldrig varit rädd för, säger Hanna Forsberg, ägare.
Vi möts i studion på Husbyvägen i Borensberg och Hanna har varit taktisk och inväntat att öppna upp verksamheten till ortens egna tjejkväll.
– Det har varit så mycket folk och lyckönskningarna gör ju att man känner sig mer hemma än vanligt.
Hanna är från Lönsås och har gått i skolan på orten. Efter gymnasiet valde hon att studera till florist.
– Redan vid tio års ålder visste jag att det var florist jag skulle bli. Jag har alltid känt en stor passion för att skapa saker. Allt från foto, till buketter, inredningssaker och jag har många "gör det själv"-projekt där jag sett en sak och tänkt att hur svårt kan det vara att göra själv.
Ett exempel på det hänger i ett av rummen i studion. En egengjord lampa som vackert pryder rummet vid soffgruppen.
– Den har jag gjort av crepepapper. Jag såg en liknande på ett Instagramkonto och var tvungen att prova.
Hanna Forsbergs crepelampa fick inspiration av från sociala medier och gjorde snabbt en egen. Den pryder nu ett av rummen i studion på Husbyvägen.
Intresset för fotografering kom redan för fem år sedan men det var inte först tre år efter det som Hanna valde att starta upp sin verksamhet.
Det var bland annat Instagram som fick Hanna att inse att hennes intresse för fotografering kunde vara något att satsa på.
– Jag tog alla bilder till mitt arbetes Instagramkonto och fick bra feedback på bilder. Jag har fotograferat i fem år men startade inte verksamhet förrän tre år efter det. Man kan säga att mina barn var vana men kanske lite uttråkade av att jag alltid tog kort på dem, säger Hanna med ett skratt.
Hur skulle du beskriva din fotostil?
– Lite mer åt det dova hållet. Jag gillar inte att redigera bildernas färger till det maximala, mina foton är inga färgklickar. Jag tycker att det mörka i bilder kan ge ännu mer känsla och djup. Jag gillar när bilder ger känslor trots att man inte känner personen på bilden.
Hanna beskriver sina bilder som lite dova och inte som några färgklickar. Hon gillar djupet det ger i bilderna när de är lite mörkare.
Det finns bilder från hennes fotograferingar på flera ställen och under tjejkvällen är det många som betraktar tavlorna med nyfikna blickar.
Det finns en uppsjö av fotografer, tror du det finns efterfrågan för en på orten?
– Det hoppas jag ju. Jag vill inte bara ge vackra bilder till människor utan också ge en upplevelse under tiden vi fotograferar. När man ser bilden vill jag att man får tillbaka känslorna som kom under tiden, en helhetsupplevelse helt enkelt. Borensberg är en växande by med många barnfamiljer så jag hoppas det finns plats för mig, jag känner mig väldigt hemma i Borensberg, säger Hanna och ler.
Vad skulle du säga är det mest utmanande att fotografera?
– Bröllop är lite delat. Det finns så otroligt många ögonblick med starka känslor, vilket är underbart, problemet är att det är just ögonblick och man vill inte missa något. Sen kommer jag ihåg min egen bröllopsfotografering, det kändes lite stelt och jag vill hade gärna haft någon som styrde lite i stylingen/poseringen där. Det tar jag med mig på egna fotograferingar nu, samt att bjuda på sig själv.
– Jag upplever oftast att föräldrar kan vara oroliga över hur barnen ska uppföra sig. Men de bästa bilderna tas när man blandar bus och lek, så man får med barnens naturliga beteenden och uttryck i bilderna.
Under intervjun kommer Viktoria Tevell från frisörverksamheten bredvid och visar den lokala historiaboken från Borensberg. Där ser man lokalen från 1970 där det även då var en fotoaffär.
Viktoria Tevell som äger frisörsalongen bredvid kommer in med en bok om Borensbergs historia. På en bild ser man lokalen vi befinner oss i och på utsidan av fasaden står det FOTO på väggen.
– Men så himla roligt. Det känns så självklart att jag skulle just hit, nu känns det ännu mer som att komma hem, säger Hanna och ler.