Elin Lindholm går gärna långa promenader och leker ute med hunden Otis.
Borensbergsbon och energiknippet Elin Lindholm har det senaste åren hunnit producera och publicera tre barnböcker, samtidigt som hon arbetar och studerar.
– Jag är en sån där människa som andra irriterar sig på en måndagsmorgon på jobbet, om jag berättar att jag redan har hunnit städa och baka bröd innan klockan åtta, säger Elin Lindholm med ett skratt.
Hon möter upp vid den stora villan med hunden Otis vid fötterna, självklart med ett leende på läpparna trots minus 11 grader ute och tidig morgon. Här har hon och maken bott med barnen Ester, Alve och Ebbe i elva år.
Men för några år sen fick sig Elin en törn när en främmande känsla trängde sig på och envist höll sig kvar.
– Jag fick huvudvärk, blev ljudkänslig och otroligt trött av intryck, inget av dem fungerar bra tillsammans med mitt yrke som lärare och trebarnsmamma.
Efter ett läkarbesök fick Elin diagnosen hjärntrötthet.
– Jag är tacksam att jag inte lät det gå till en utmattning för det finns så mycket i livet som jag älskar att göra. Ordinationen blev hjärnvila och att minska på intryck. Jag slutade kolla på tv, lyssnade inte på poddar, inga samtal och ingen skärm, det byttes ut mot odling, promenader, vila och så skrev jag på kvällarna.
Elin Lindholm studerar deltid till specialpedagog, på kvällarna skriver hon gärna på sina böcker för att komma ner i varv.
På mindre än några veckor hade Elin skrivit sin första bok och under våren två till. Böckerna är skrivna i högt tempo med många cliffhangers och mysterier för att tilltala den yngre generationen.
Den nya boken "Det är jag som är Ester" släpptes i mitten av december och handlar om lilla Ester.
– Hon har min dotters namn men personligheten är från mig. Lite rebellisk i det tysta och med en cancerdiagnos jag själv var livrädd för att få som liten. Rädslan att bli sjuk i cancer fanns kvar ganska länge och jag kunde ibland tro att minsta prick var cancer.
– I boken låter jag inte hennes diagnos ta så stor plats då Ester själv är rätt obrydd över den.
Elins barndom i Vreta Kloster beskriver hon som lycklig men en aning utmanande.
– Mamma var ensamstående med två döttrar och då blir ekonomin lätt ansträngd.
Elin Lindholm beskriver sig själv som ett energiknippe som gärna har många bollar i luften.
Elin lärde sig snabbt att vara påhittig och kreativ för att exempelvis få komma iväg på resor och utflykter.
– Jag tackade ja till alla möjliga aktiviteter för att få åka iväg som exempelvis försvarsmaktens kostnadsfria militärläger som var i Hemavan. Det var bara det att jag aldrig hade åkt skidor förut, men jag var nöjd med att få åka iväg på utflykt.
Att ha en kärnfamilj är något hon började drömma om redan tidigt under uppväxten.
– Min största och högsta dröm har alltid varit att ha en familj, bo i ett stort äldre hus, ha hund, arbeta som lärare och få skriva ner mina fantasier till böcker. Så på många sätt lever jag i min drömvärld och det är endorfinhöjande bara det.
När hon fick diagnosen hjärntrötthet slutade Elin att kolla på tv och använda mobilen, och började istället promenera mer och skriva ner sina böcker för att slappa av mer.
Läraryrket är något som Elin alltid känt sig dragen till och nu arbetar hon som speciallärare på Hällaskolan.
– Att få träffa och se elever utvecklas och ta steg framåt i livet är fantastiskt. Även om det kan vara påfrestande och tålamodskrävande så är det ett otroligt givande yrke. Jag har lätt att vilja ge det lilla extra för elever som på ett eller annat sätt kämpar i skolan. Deras kamp kan visa sig på olika sätt.
Vad händer i den närmaste framtiden?
– Vi hoppas komma iväg på en resa till fjällen och eventuellt är en bok till på väg att skapas, säger Elin med ett leende.