Krossade fönsterrutor. Bortsparkade hängrännor och stuprör. Förstörda kortläsare till dörrar. En inkastad fyrverkeripjäs i idrottshallen – mitt under en fotbollscup. Det har Hällaskolan utsatts för under hösten.
– Det är mycket pengar som behöver betalas, som kunde lagts på annat. Det är otroligt onödigt, tycker jag, säger eleven Joakim Ljungmark.
Han upplever dock skolan som trygg. Flera andra elever instämmer i det.
– Jag har inte jättebra perspektiv på hur någon annan har det, men för mig känns det väldigt tryggt, säger Lowe Bergdahl.
– Det är vissa som sitter i korridorerna ensamma som ser lite rädda ut, men då får man tänka på att prata med dem lite så att de inte känner sig utanför, säger eleven Maya Hedlund.
En grund för att skapa trygghet är att skapa relationer, menar Hällaskolans rektor Christian Lindholm. När han visar runt i lokalerna stannar han för att prata och skoja med flertalet elever och lärare.
– Jag upplever att vi har bra förutsättningar på Hällaskolan, men att vi behöver göra ett jobb med att säkerställa att det alltid är tryggt – varje dag, för varje elev, säger han.
Rektorn tycker att skadegörelsen behöver hanteras genom ett bredare samarbete med exempelvis polis, väktare och förvaltning.
– Skadegörelsen mot skolan sker nattetid. Det är en plats som är ganska skyddad och med liten insyn och där behöver vi hjälp från andra delar för att kunna göra det tryggt, säger Christian Lindholm och utvecklar:
– Och jag är självklart öppen för att ha kameraövervakning och sådana åtgärder som är förebyggande.
Men, skadegörelsen har också ökat på orten generellt. Eleven Ingrid Blomqvist upplever en skillnad på trygghetskänslan dagtid, kvällstid och helger.
– Ja, det är mer som händer på kvällar och helger. Skoldagar händer det inte så mycket. Det är väl under helger det blir skadegörelse och sådant, säger hon.
Skolans rektor vill däremot inte uttala sig om den generella tryggheten i Borensberg.
– Det är svårt när man pratar om ett samhälle. Ett samhälle är ju mycket större än de 238 elever som vi har här, säger han.
Däremot vill Christian Lindholm uppmana ortsborna till att ta kontakt med honom vid situationer som rör skolans elever.
– Har man information som berör våra elever på skoltid, då vill jag att man vänder sig till mig direkt och gärna ger uppgifter som jag kan jobba med. Jag tror och tycker att det är jätteviktigt att vi som skola hanterar saker som uppstår och att man gör det skyndsamt.
Eleverna har också några tankar kring hur situationen bör hanteras. Joakim Ljungmark lyfter vikten av att berätta om händelser som man fått vetskap om.
– Men jag kan förstå att man kanske inte vågar eller vill det. Om man skvallrar kanske den personen som gjorde det gör något dåligt mot en, och man vet inte vad den personen kan göra.
Ingrid Blomqvist tror att de vuxna behöver prata mer med ungdomarna. Samtidigt lyfter Maya Hedlund att det nog kan vara svårt att nå fram.
– De vuxna i skolan kanske skulle prata med oss, men jag tror ingen skulle vilja prata med någon vuxen riktigt.
Vad kan ni som ungdomar göra?
– Våga säga ifrån. Och stötta varandra, säger Maya Hedlund.
Ingrid Blomqvist instämmer. Bland ungdomar generellt finns mycket grupptryck, menar hon, men hon tror inte att hon skulle riskera att falla för det.
– Men jag tror att det är många som inte vågar, säger hon och syftar till att säga nej.