Olyckan som Dick Karlsson var med om för nio år sedan ansågs inte vara livshotande eller speciellt allvarlig. Trots det har han men än idag.
– Jag minns precis vad jag tänkte, säger Dick Karlsson och syftar till trafikolyckan han var med om i juni 2011.
Efter en kort paus fortsätter han:
– Jaha, det var ju fan att det skulle sluta såhär.
På väg hem från jobbet på motorcykeln kolliderade Dick med en bil. Precis i svackan vid ett backkrön stod en bilist stilla för att svänga vänster. Det gavs inga möjligheter för Dick att väja, i det mötande körfältet kom trafik och till höger fanns ett stålräcke.
Dick beskriver händelsen som att åka i en torktumlare.
– När allting slutade snurra förstod jag att jag levde, men armen lydde inte.
Olyckan ledde nämligen till att hans arm gick av och axeln var i tre delar.
– Det är ingen allvarlig skada, men nu sitter jag här nio år senare med ständig värk.
Under denna tid har han genomgått tio operationer. Frakturen har fortfarande inte läkt eftersom han vid någon av de första operationerna fick en hudbakterie i operationssåret.
Ett ärr löper från Dicks axel och ner mot armen, som en ständig påminnelse av olyckan.
– Bakterien i sig är inte farlig, men den hämmar läkning så för mig har den varit avgörande.
Han fortsätter:
– Min behandlande läkare ska ha en eloge, för han ger inte upp. Han tror verkligen på det han gör, annars skulle han inte lagt en skattekrona på mig.
Samtidigt är Dick kritisk till det som skett och anser att det måste finnas sätt att begränsa infektionerna. Han vet att han inte är ensam om att drabbas.
– De kan köra bilar på mars, men inte hålla en operationssal ren. Det är fruktansvärt.
Dick hade turen att ha en ordentlig muskelmassa vid olyckstillfället, tack vare sitt tidigare väldigt aktiva liv. Det har hjälpt honom efter olyckan.
Hudbakterien har orsakat mycket lidande för Dick. Än idag påverkas han av smärta och utebliven läkning.
– Det går inte att påvisa vem som gjort det, när det skett eller varför. På något sätt har bakterierna kommit in och för mig var det förödande. Jobbar man på rätt sätt i dag? Jag tror att man kan göra mer och bättre. Jakten på sparade kronor får inte gå ut över hygienen.
Däremot tror och hoppas Dick att hans fraktur nu så sakteliga är på väg att läka. Numera har han en spik genom skelettet, från axeln nästan hela vägen ner till armbågen, istället för en platta med skruvar som han tidigare haft.
– Med plattorna blir det glapp och inte riktigt tätt. Skruven har en konstruktion så benbitarna dras ihop. Förhoppningsvis blir det bara en operation till.
Han berättar att hans läkare som vanligtvis är försiktigt optimistisk nu är väldigt hoppfull.
– Jag är jättelycklig om det läker, jag har ju gått med det här i nio år.