Redan i förskoleklassen vill han prata med barnen om jobb och framtid.
-- Beslutet i nian får betydelse inte bara för de närmaste tre åren utan inte sällan för tio år framåt. Därför bör man fundera över det mycket längre än under några intensiva månader i nian, anser Ibrahim Beganovic.
I östra delen av Motala kommun har elever och lärare i vår därför på hans initiativ provat ett nytt sätt att arbeta. Men det är oklart om det finns pengar till en fortsättning.
-- Vi måste ge eleverna ett bättre underlag för sina beslut, säger Ibrahim Beganovic. Världen förändras snabbt. Ingen vet vad framtiden för med sig.
Därför bör beslutet om vilken inriktning man ska välja vara en lång process, menar han. Det är viktigt att föräld-rar och lärare är med i den processen.
Drygt tusen elever på skolorna i Klockrike, Tjällmo, Fornåsa, Dansäter, Bergvalla och Hälla har gjort studiebesök hos åtta företag och två kommunala verksamheter under våren för att få bättre kunskaper om arbetslivet. Bland företagen finns förutom Electrolux flera lokala bolag.
Både lärare och elever har uppskattat den här möjligheten att komma ut i verkligheten.
Studiebesöken är bara en liten del av det nya sättet att orientera barn och ungdomar om yrkeslivet. Tanken är att eleverna ska få sina första impulser redan i förskoleklassen.
Varje skola har gjort sin egen plan för hur orienteringen ska gå till.
I varje årskurs har studiebesök med inriktning på arbetslivet varit inplanerade under våren.
-- Jag var lite rädd att företagen skulle säga att de inte hade tid att ta emot eleverna, berättar Ibrahim Beganovic. Men när jag väl började prata om målet med det hela fick jag en enorm respons. Företagen såg det som en överlevnadsgrej att visa vad de håller på med. Alla företag som kan vill ställa upp igen.
Även lärarna har uppskattat att på det här sättet få möjlighet att komma ut i industrimiljöer och till andra ställen som man inte har tillgång till i vardagslag.
Varje år får alla elever från årskurs 6 och uppåt enskilda samtal med studie- och yrkesvägledaren om sina intressen och framtidstankar.
Dessutom har sexornas föräldrar bjudits in till ett föräld-ramöte om framtiden.
-- Hur ser världen ut när barnen lämnar skolan? Det är spännande att fundera över och prata om framtiden. Jag tvangs lära mig en massa, berättar Ibrahim Beganovic.
Varje skola har fått ett dataprogram, Max i jobblandet. Ett hundratal personer berättar i programmet om sina jobb inom vitt skilda områden. Ett frågepussel, där man kan testa sina kunskaper om olika yrken, ingår också.
Hällaskolan har nu en hemsida om studie- och yrkesorientering. Där man kan ställa en fråga och få svar inom tre dagar.
-- Där har jag stuckit ut hakan lite, säger Ibrahim Beganovic.
Redan i åttan anser han att eleverna bör få information om gymnasiet. Då är det också dags att ta tag i dem vars betyg och engagemang inte ser ut att räcka för framtidsplanerna.
-- Jag bjuder in dem till samtal ihop med föräldrarna. Visserligen jobbar lärarna med de här frågorna hela tiden. Men det kan hjälpa att någon annan rycker in.
-- Det är oerhört viktigt att ha med föräldrarna i hela det här arbetet. Jag brinner lite grann för det här, säger Ibrahim Beganovic.
Det handlar inte bara om att han så småningom hoppas få skörda vad han har sått.
-- Det handlar om att väcka tankar så att eleverna får se att möjligheterna finns. Det är också viktigt att uppleva att det finns många yrken på en och samma arbetsplats.
Den största kostnaden är elevernas resor till studiebesöken. Hur den ska täckas i framtiden är inte klart.
Men helt klart är att Ibrahim Beganovic vill fortsätta på den inslagna vägen. Att döma av den utvärdering som han just sammanställt verkar elever och lärare vara inne på samma linje.