– Jag vet ärligt talat inte så mycket om det, men det är roligt när bygdens byggnader uppmärksammas. De "tillhör" ju på sätt och vis oss som bor här i närheten, säger Gunnar Kjellin, ägare till Brunneby gård som rymmer kyrkobyggnaden.
Själva kyrkan ägs annars av Statens fastighetsverk, medan verksamheten – kyrkan är ett populärt val för dop och vigslar – drivs av en stiftelse.
Dagen efter beslutet skulle som av en händelse också fastighetsverket göra en husesyn i kyrkan.
Den ursprungligen uppförd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal och åskådliggör den samtida byggnadskonsten. Fragmentariska invändiga målningar från 1400-talet vittnar om den tidens bildvärld och den spetsiga tornspiran från 1747 bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde.
Ytterligare sju kyrkor runt om i landet, bland dem Risinge gamla kyrka i Finspång, omfattas av regeringsbeslutet om byggnadsminnesförklaringar.
– Kyrkorna är mycket värdefulla kulturhistoriska miljöer som berättar om den historiska utvecklingen under många sekler, kommenterar kulturminister Amanda Lind (MP) i ett pressmeddelande.
Frågan om en byggnad ska förklaras för statligt byggnadsminne prövas av regeringen på förslag av Riksantikvarieämbetet (RA). Om så sker ska sedan RA genom skyddsbestämmelser ange hur byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. De statliga byggnadsminnena förvaltas av flera olika myndigheter, medan tillsynsansvaret ligger hos Riksantikvarieämbetet.