Håkan Gustafsson och Antette Söderman tycker det är tråkigt att årets aktiviteter har blivit inställda.
Två mil söder om Linköping ligger hembygdsgården Bjärka-Säby Fornhem. Här kan man uppleva vardagen för bygdens folk under 1700- och 1800-talet. På platsen finns torp, bodar och lador, allt omgivet av en vacker natur. Under sommaren har Wist hembygdsförening ägnat 400 timmar ideellt arbete åt att renovera fyra olika tegeltak.
– Vi har plockat ned de befintliga taken och gjort i ordning tegelpannorna. Vi fick kassera ungefär hälften vilket innebar att vi fick skaffa fram 1400 nya tegelpannor, säger Håkan Gustafsson, från Wist hembygdsförening
Varför har ni gjort det här?
– Vi har som ansvar att förvalta Bjärka-Säby Fornhem. Föreningen bildades 1976 för att se till att det här fick ett liv även efter den här generationen. Nu har vi säkerställt att taken är hela och husen kommer att stå kvar ytterligare ett antal år.
På grund av coronaviruset har året sett väldigt annorlunda ut men det finns fortfarande möjlighet att besöka Fornhemmet.
– Vi har visningar söndagar 14:00-16:30, då finns vi alltid på plats för att svara på frågor och berätta om byggnaderna. Det är bara att ta med sig picknickkorgen och komma hit. Vanligtvis anordnar vi också alltid en hembygdsdag men den var vi tyvärr tvungna att ställa in i år, säger Anette Söderman, från Wist Hembygdsförening.
Precis intill de röda ladorna ligger ett hjorthäng, bara några meter in vid ett stort träd står en nyfiken dovhjort och iakttar oss. På andra sidan anläggningen står tre små röda bihus, hundratals bin flyger in och ut genom öppningen.
När föreningen har visningar är alla byggnader öppna för allmänheten. Husen är inreda med möbler från 1700- och 1800-talet. Det finns gamla bänkar, ugnar och antika skåp.
– Utanför varje hus finns skyltar utrustade med en QR-kod. Om man skannar koden får man upp mer information om huset i sin mobil, säger Anette Söderman.
Håkan Gustafsson tittar ut över de nya tegeltaken och berättar att utan de ekonomiska bidragen hade inte renoveringen varit möjlig.
– Totala kostnaden blev 527 000 kronor, men vi fick ungefär 90 procent i bidrag. Pengarna kommer från jordbruksverket som administreras av Länsstyrelsen i Östergötland. Sen har vi även fått bidrag från Länsstyrelsens egna program för bevarandet av kulturfastigheter. Kostnaden för föreningen blev således drygt 50 000 kronor.