De ska till sjön Viken på andra sidan Vättern. Där ska deras pråm användas för att reparera en fyr och två pollare. Emil Johannesen, för dagen pråmskeppare, puttar ekipaget framför sig med en liten snipa. Det har han gjort hela vägen från Mem.
– Den styr inte så bra, pråmen sladdar fram i krökarna, lite som en tvålkopp, konstaterar han.
När Corren hittar dem har de just startat från Roxen, de befinner sig i andra slussen i den långa trappan upp mot Berg. Med på resan är också Håkan Eriksson och slussvakten Joel Magnusson som kommer att få jobba natt.
När pråmen sakta glider fram på kanalen ska han ta bilen för att stå beredd vid broar och slussar – hela vägen till Motala. Framåt småtimmarna räknar han med en stunds väntan medan pråmen tar sig över sjön Boren.
Att de kör på natten beror just på pråmens usla egenskaper i vattnet. Inte nog med att den fyller hela slussen. Den skulle vara svår att möta i kanalen.
Emil Johannesen är en av delägarna i familjeföretaget PRL AB och såvitt han kan minnas är det första gången de gör ett så här stort uppdrag åt AB Göta kanal. Vanligtvis håller de till i Mälaren. Enköping är hemmahamn.
Den lilla snipan som används för att skjuta pråmen framåt kopplades på först när de nådde Göta kanal. Från Enköping och ner till Mem bogserades pråmen av ett större fartyg. Den lilla medfarna snipan kördes dit med kranbil just för att den är så liten att den får plats i slussen tillsammans med pråmen.
Sova, det får besättningen göra i Motala.