– Vi kommer att få en helt förändrad stadsbild, tyvärr. Det ser tråkigt ut med döda träd, det kommer att bli tomt, säger kommunekolog Anton Sunnerstam.
Många av träden som dött står i alléer, bland annat på Adelsnäsvägen, där allén gett Alléskolan dess namn. Dessa döda almar kommer att tas ner under den närmaste tiden.
Detsamma gäller för alléerna på Östantorpsvägen och Fridhemsvägen. Varje träd kommer att bedömas i samband med att de tas ned.
– Träd som har håligheter kommer att lämnas som högstubbar, säger Anton Sunnerstam och motiverar det med att det är till nytta för den biologiska mångfalden.
– Håligheter är positiva för framförallt insekter och småkryp, men även för fåglar och fladdermöss. Väldigt många arter lever i mulmen i håligheter. Bland annat läderbagge, men också andra arter.
Angrepp av almsjuka i Åtvidaberg märkes under 2017. Under årets sommar drabbades i stort sett varenda kvarvarande frisk alm i tätorten.
– Det är 99 till 100 procent av almarna som dör, säger Sunnergren.
Har du sett någon frisk alm alls i Åtvidabergs tätort?
– Nej.
Kommunens inventering visar att minst 400 almar dött sedan 2017. Ungefär 90 av dem har tagits ner, både på kommunal och privatägd mark. Omkring 150-200 döende eller döda almar på kommunens markinnehav är kvar.
Hur gamla är de?
– Jag tror att de äldsta är runt 150 år. Jag har sett att det finns uppväxta almar på bilder från 1910 över delar av Åtvidaberg.
Kommunen står nu inför ett stort arbete, att med begränsad budget hantera de döda almarna och plantera nya träd. Inom den närmaste tiden inleds arbetet i alléerna.
– Vi kommer också i år att plantera nya träd där det togs ner träd förra året, bland annat vid Alléskolan.
Merparten av insatserna är planerade till 2020 och avser träd som bedöms som farliga för människor. De almar som står i mer skogspartier, där färre rör sig avses att lämnas kvar.
Arbetet att ta ner träd kommer att hanteras av Åtvidabergsföretaget DW Trädservice.
– Det behövs arborister för att säkert ta ner träd i bebyggd miljö med boende och vägar att ta hänsyn till.
Almsjukan sprids av en invasiv svamp med hjälp av en skalbagge, almsplintborren, eller via kontakt mellan trädens rotsystem.
Finns det någon chans att almskott och småplantor kan klara sig?
– Om möjligt kan man spara almplantor. Med tiden kan det förhoppningsvis uppstå en genetisk resistens.