Åtvidabergsborna har redan varit väldigt givmilda och många har skänkt kläder till de boende som kommit till Sverige, i många fall utan andra kläder än de som de hade på sig när de anlände. För någon månad sedan när det var varmt.
– Det fanns inte tillräcklig med plats för att vi skulle få ta med oss mer än en väska. Annat fick vi slänga i havet. Vi var 300 som trängdes på en liten båt, inte större än det här rummet, säger Fahdi Sher och tar upp sin mobil och visar en film från båtfärden via Libyen till Italien.
Nu sitter han på asylboendet i Åtvidaberg, där han har varit i två veckor och oroar sig inför vintern. Fahdi har ont om pengar, ont om kläder och ont av den oro han känner för släktingar och vänner i Syrien.
– Jag behöver varmare kläder. Vi är inte vana vid kyla och snö, säger han.
Han äger ett par skor, ett par byxor (jeans), en skjorta, två par kalsonger och strumpor.
– Och en trasig jacka, säger han och visar.
Till vintern behöver Fahdi en mössa också.
I dag bor 195 personer på asylboendet, för hur länge är omöjligt att svara på. Under tiden de vistas där sitter de mest och pratar, eller går promenader i omgivningen. Ibland går de in till torget för att handla, eller bara för att titta. Mulham Moeti och Ali Hammoudeh har varit och hjälpt till några gånger vid Kenya second hand. Praktiserat, som de säger. Båda tycker att det är fint i Åtvidaberg och båda talar god engelska, är utbildade och utåtriktade. Ali tolkar när jag vill prata kort med några kvinnor.
Kvinnorna väntar också med oro på vintern. Barnen behöver kläder, de själva behöver kläder.
– Pyjamas, säger Etaf Alakkwi. Och filtar ifall det blir kallt i rummen.
– Och ytterkläder så klart. Alla här behöver varmare kläder, säger Ali.
Michael Siyoum kommer från Eritrea. Han har aldrig sett snö.
– Snart lär det bli rejält kallt, säger han.
Bekim Murati är teamledare på Jokarjo Ab som handhar kost och logi på asylboendet. Han berättar att man haft utdelning av kläder ett par gånger redan och att man försöker hålla ett litet lager för att täcka behoven.
– Men vi kör ingen utdelning utan att veta att det räcker till alla. Vad vi främst lider brist på nu är herrskor, varmare jackor och andra ytterkläder. Alla som vill är välkomna hit för att skänka kläder.
Det finns en par brister till som Fahdi Sher påpekar. Att alldeles för få Åtvidabergsbor talar arabiska är en.
Och så är det tevekanalerna.
– Vi kan bara se tre stycken här. Alla på svenska, tyvärr.
Då är det bra att ha en mobil till hands.