Åsa Jakobsson tar emot i villan vid Bysjön i Åtvidaberg. Här har hon bott i snart sex år tillsammans med sin man. Närheten till naturen är något av det som hon uppskattar mest.
– För mig är det energipåfyllnad att gå ut i skogen och bara vara.
Skogen har alltid varit viktig för Åsa som växte upp i Norrland. Under barndomen fick föräldrarna många gånger gå ut och hämta henne när hon var ute och lekte och sjöng bland träden. I vuxen ålder växte lusten att upptäcka något större och tillsammans med sin man och barn flyttade hon till Tyskland för vad hon trodde skulle bli en kortare period, men som blev över 20 år. Det var här hon kom i kontakt med alternativa behandlingsmetoder.
– Tyskland har en annan öppenhet än Sverige och jag älskar att prova nya saker.
Åsa har tränat större delen av sitt liv och provat flera olika behandlingsmetoder för att finna energi. Efter sin skilsmässa hade hon planer på att stanna i Tyskland och lära sig mer men det ändrades när hennes pappa hastigt gick bort.
– Det var en chock. Min pappa var en riktig renlevnadsmänniska som alltid ätit sunt och rört sig mycket. Han gick bort 78 år gammal, det var det så oväntat.
Strax därefter fick hon genomgå en sjukutredning för magen vilket satte igång många tankar och en del oro. I samband med en rutinåtgärd var hon inlagd på sjukhuset där hon delade rum med en äldre kvinna.
– Hon lyssnade på mig och när hon påstod att jag inte var allvarligt sjuk utan egentligen mest hade hemlängtan var det något som träffade mig, visst hade hon rätt.
Till Åsas lättnad och glädje visade det sig inte vara en allvarlig sjukdom, men det mindre ingreppet skulle ändå göras. Under operationen gick något fel vilket ledde till att Åsa höll på att förlora livet. Så fort hon var återställd började hon planera för att flytta tillbaka till Sverige trots att det innebar att hon hamnade betydligt längre ifrån sina vuxna barn.
– Mina barn är så självständiga. Jag brukar säga att hade de kunnat klippa navelsträngen direkt vid födseln.
Åsa sökte sig tillbaka till de norrländska hemmamarkerna, men det hann bara gå några månader innan hon fann kärleken på nytt. Flytten gick till Åtvidaberg och idag består vardagen av arbetet som ensam skoladministratör i Björsäter och Grebo.
– Som administratör är det alltid någon som behöver en och även om jag älskar tempot så kan man bli ganska utpumpad. Ibland känner jag att jag glömmer bort Åsa och vad hon behöver.
Av just den anledningen har hon utforskat sitt behov av naturen och utbildade sig till skogsbadsguide.
– Folk skrattar när de hör ordet skogsbad och frågar om de ska ta badbyxorna med sig.
Åsa skrattar och konstaterar att det inte är lätt att veta vad man ska förvänta sig av ordet. Men för henne innebär det att gå ut i skogen och låta alla sinnen bada i intrycken.
Det handlar om att stanna upp och bli medveten om vad det är som faktiskt finns runtomkring. Efter en höftledsoperation i slutet av förra året har hon behövt återhämta sig, men nu är hon redo att ta med nya människor ut för att uppleva skogen ordentligt.
– Vi hör ju ljuden men var kommer de egentligen ifrån? Vi pratar om dofterna och färgerna, det som pågår runt om oss och sedan sitter vi tillsammans tysta för att bara ta in det som pågår. Vi lär oss att vara i nuet. Det är viktigt.